En migga skriver följande:
Vi får inte ens återkalla ett PUT utan synnerliga skäl om det gått mer än fyra år sedan PUT beviljades! Och enligt förarbetena är att ljuga om sin identitet, kanske också nationalitet och om sina skäl inte synnerliga skäl. Trots att de angivna, falska skälen var grunden för att personen fick PUT och sedermera med absolut största sannolikhet också får svenskt medborgarskap. Vi kan återkalla statusar men inte tillstånden och utvisa.
Problemet för handläggare och beslutsfattare på asylprövningen är bland annat att:
Om en person fått till exempel permanent uppehållstillstånd som flykting och det sedan, fyra år efter att han fick tillståndet visar sig att han farit med osanning kring allt, till exempel har han haft ett hemlandspass som undanhållits Migrationsverket och personen regelbundet återvänt till det hemland som han fått flyktingstatus gentemot, kan tillståndet återkallas? Utgör det ”synnerliga skäl” att ha ljugit vid fråga om återkallelse av tillståndet? Kan Migrationsverket utvisa på den grunden?
När det, efter att en person har haft PUT flyktingstatus i fyra år eller längre, framkommer att han eller hon farit med osanning så att tillståndet aldrig skulle ha beviljats om det varit känt; till exempel en sökande ertappas med ett hemlandspass trots att han är flykting, så har vi fått förklarat för oss att ”lögner om skyddsbehovet utgör inte synnerliga skäl för att återkalla, när man grundar frågan om återkallelse enbart på de oriktiga uppgifterna”.
Kommentar: Det ter sig naturligtvis ytterst märkligt, rentav obegripligt och klart stötande mot rättsmedvetandet hos de allra flesta, att det i Sverige inte anses vara skäl att återkalla tillståndet om en person beviljats permanent uppehållstillstånd grundat på lögner. Alltså om personen bevisligen inte hade några asyl- eller skyddsskäl utan ljög och/eller undanhöll fakta.
För att få klarhet i detta som jag själv också undrat över, bad jag chefen för rättsavdelningen vid Migrationsverket, Fredrik Beijer, om svar på både miggans och mina egna frågor:
1. Har miggan missförstått något?
2. Utgör verkligen inte lögner, som utgör hela grunden för uppehållstillståndet, ”synnerliga skäl” för återkallelse av det? Om till exempel en person har fått flyktingstatus eller ansetts vara alternativt skyddsbehövande på en asylhistoria som inte stämmer eftersom han reser tillbaka till landet han har fått skydd gentemot på a) semester, b) för att leva på bidragspengar i månader och/eller c) startar firma där, gäller då inte UtlL 4 kap. Flyktingar och andra skyddsbehövande:När en utlänning upphör att vara flykting eller annan skyddsbehövande
5 §En flykting upphör att vara flykting om han eller hon
1. av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare,
4. av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land där han eller hon är medborgare.3. Det talas ofta om ”en rättssäker prövning”. En rättssäker prövning” måste vara rättssäker också gentemot Sverige, det vill säga svenskarnas och rikets säkerhet. Om vi inte vet vilka som vistas här och varför så är det svårt att se att asylprövningen har varit ”rättssäker”.
Fredrik Beijer, chef för rättsavdelningen vid Migrationsverket, svarar:
1. Det stämmer att det krävs synnerliga skäl för att återkalla ett uppehållstillstånd om det gått mer än fyra år sedan uppehållstillståndet beviljades, om grunden för återkallandet är att utlänningen medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet.
Regeln tillkom via prop.1997/98:36. Man skrev då från regeringen att ”det av humanitära skäl är viktigt att en utlänning efter en längre tids bosättning i Sverige i normalfallet kan känna trygghet här och inte behöver känna någon oro för att inte längre få stanna kvar. Det kan också tänkas bidra till att några efter en tid inte vågar träda fram under sin rätta identitet”. I motiven anges som exempel på synnerliga skäl att utlänningen visserligen haft uppehållstillstånd och varit folkbokförd i Sverige men i realiteten vistats i något annat land under korta perioder och därför inte fått någon närmare anknytning hit. I praxis har dock inte ett flertal kortare utlandsresor ansetts tillräckligt för att det skall anses vara synnerliga skäl. Det krävs alltså längre bortavaro. Ett annat synnerligt skäl kan vara att utlänningen har uppehållstillstånd i något annat land och att verkställighet kan ske till det landet. I princip kan alltså inte det faktum att någon lämnat falska uppgifter i sig anses vara synnerliga skäl, det krävs alltså betydligt mer.
2. Se ovan.
3. Det senare är mer en åsikt än juridik. Rättsäkerhetsbegreppet handlar normalt sett om individens skydd mot övergrepp och att rättsreglerna tillämpas korrekt, förutsägbart och effektivt. I detta fall skulle jag säga att det är en politisk fråga om man anser att en återkallelse ska vara obligatorisk på denna grund. Mitt minne säger mig att det var så före lagändringen 1997/98 och det förstås är en fråga som kan drivas politiskt att det ska bli så igen.Den lagtext du klippt ut handlar om något annat, nämligen återkallelse av flyktingskap eller att anses som skyddsbehövande. Det stämmer att resa till hemlandet eller att bosätta sig där normalt innebär att flyktingskapet upphör och ska återkallas. Det är ju dock en annan fråga än att någon har lämnat falska uppgifter även om det ibland kan hänga ihop. Det är viktigt att komma ihåg att i fråga om återkallelse så är det alltid staten, det vill säga Migrationsverket som har bevisbördan och utredningsansvaret. Det är inte ovanligt att det förekommer bevissvårigheter i denna typ av ärenden.
Kommentar: Rättssäkerhetsbegreppet bör ”go both ways”, det är min fasta övertygelse. Givetvis ska det råda rättssäkerhet för den som söker skydd, men det ska i minst lika hög grad råda rättssäkerhet för Sverige och dess invånare. Okända personer med okända motiv och avsikter till att ta sig in i landet på bedrägliga grunder som missbrukar asylrätten utgör en potentiell fara för oss alla. Sådana personer ska givetvis helst aldrig beviljas uppehållstillstånd men om så skett felaktigt ska de återkallas och personerna utvisas. Politikerna bör se till att lagen snarast ändras. Men Migrationsverket har också möjlighet och rätt att utarbeta en praxis för vad som utgör ”synnerliga skäl” och kanske strama upp den nuvarande lite lösa tillämpningen av det begreppet.
Extra kommentar/förklaring till att lagtexten angavs: Lagtexten är relevant såtillvida att det är klart att det i fråga om återkallelse av uppehållstillstånd också ingår återkallelse av flyktingstatus, som sedan också resulterar i återkallelse av uppehållstillstånd om personen på lögnaktiga grunder beviljats flyktingstatus.
Till slut: Tack till Migrationsverkets chef för rättsavdelningen, Fredrik Beijer, för svar och kommentarer på miggans och mina frågor!
© denna sajt. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.
Denna sajt har inga sponsorer. Bidrag, små som stora, enstaka eller månatligt, tas därför tacksamt emot. Att skriva, researcha, sätta samman texter, tala med människor, kontrollera fakta etc tar tid och tid är pengar, sägs det. Tack på förhand!
