En migga berättar

En sannsaga om parallella universum
Så där ja, det var min sjätte GD* som gick sin väg. Jag känner igen superlativerna. Men strunt i dem för de hör till spelet. Nu ska Försäkringskassan istället få lära sig var och hur skåpet ska stå.

Eliasson lämnade två saker i arv – en chefsförtätning och lean. Ingendera har fått något positivt resultat.

Ja, det är faktiskt sant. Ingendera har fått något positivt resultat. Vilket ju låter snurrigt för den som exempelvis läser pressreleaser från Migrationsverket. Där är ju alltid allting frid och fröjd och floskler som ”föredöme för resten av statsförvaltningen”, ”ger positivt eko i EU”etc, ekar så starkt att det ger tinnitus.

Om vi börjar med chefsförtätningen
För drygt tre år sedan införde GD Dan Eliasson en regel som sa att en enhet fick ha högst 20 anställda, och att enheter i en viss region skulle sammanföras till avdelningar. Så förutom alla enhetsdelningar så kom det också en hord av organisatoriska avdelningar.

För oss som var med redan under det förra millenniet, innebar detta en déjà vu-upplevelse – tillbaka till de gamla regionerna, som för övrigt blev totalsågade som organisatorisk indelning av Statsverket 2004. Det var dessutom den totalsågningen som ledde till att Migrationsverket på nolltid fick organisera om sig till verksamhetsområden.

Verksamhetsområden ja…
2004 blev det alltså fem verksamhetsområden, idag finns det under GD sex verksamhetsområden men också sju ”specialavdelningar”:
Stab
Rättslig styrning
Planering och styrning
Kommunaktion
Personal
Internrevision
Centrala utvecklingsprojekt

Den som sluter ögonen och fantiserar lite förstår nu hur många chefer och experter och annan stabspersonal som tillsatts under vår nuvarande GD.  En himla många är det. Och det finns inga mätbara positiva resultat av denna chefsförtätning och experthysteri. Snarare tvärtom: föreställ er hur många:
handböcker
verksamhetsprotokoll
handlingsregler
rättsliga ställningstaganden
mötesprotokoll
etc osv
som denna hord av människor producerar varje månad. Förutom när det händer något som kräver att någon tar ett steg framåt och tar ansvar vill säga. För si då är det som att försöka krama vatten ur en sten – då tar de alla istället ett steg bakåt och gömmer sig bakom varandra.

Så det finns inga positiva resultat av att Migrationsverket fått en organisation som för tankarna till svunna tiders kommunistländer.

Och så var det då lean
Regeringen kan i sina årliga regleringsbrev skrika sig hesa efter en kvalitetshöjning i myndighetsutövningen – här är det ingen som ens hycklar längre! Allt handlar om kvantitet.

I asylprövningen mäts myndighetsutövningen inte i kvalitet eller rättssäkerhet utan i hur många timmar och minuter som ett asylärende får ta – och med tanke på att den sökande gjort sig själv identitetslös så betyder det i praktiken att asylhandläggaren fått bevisbördan i sitt eget knä och måste bevilja PUT när tiden är överskriden.

På BBM(Besök, Bosättning, Medborgarskap) är det ännu värre – om det verksamhetsområdet någonsin gjort sig förtjänt av det allmänt förekommande epitetet ”Blunda och Bevilja” så är det nu. När de dessutom måste lägga ut sitt flaggskepp ”Arbetskraftsinvandringen” på entreprenad så fattar den som sluter ögonen och tänker till en stund, hur det står till med innehåll och kvalitet.

Och Migrationsverkets medarbetarenkät ligger i botten – fast inte officiellt för officiellt är ju alla är glada. Här finns till och med interna tidningar där vissa utvalda kollegor förklarar att ”lean förändrade mitt liv”. Ungefär som om det handlade om en väckelserörelse.

Må alla gudar som de tillber bevara Försäkringskassans tjänstemän från vår ex-GD!

* GD = generaldirektör
© Denna blogg.