Galenskaperna, de kortnästas dumheter, fortsätter. Vad är det som gör att lagar och regler och beslut i Sverige kan/får hafsas fram så lättvindigt, utan ordentliga konsekvensanalyser får oundvikligen ytterst oönskade konsekvenser?
En migga:
På verket har det lugnat sig något, mycket beroende på att antalet asylsökande har gått ner. Däremot har asylenheterna väldigt mycket att göra med ärenden om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd. Dessa utgör nog numera huvuddelen av alla asylärenden. Men det var inte detta jag i första hand tänkte ta upp, utan något helt annat.
Det är nämligen så att Migrationsverket också är med och digitaliserar sin verksamhet och det är ju bra, men här har det dessvärre gått helt fel. Digitaliseringen har nämligen inneburit att så fort det fattas ett beslut gällande en asylsökande så kan han få reda på detta, genom att logga in på Migrationsverkets hemsida med sitt ärendenummer. Den sökande får inte reda på vad det är för beslut, ara att ett beslut har fattats. Inte nog med det, Migrationsverkets digitaliseringsiver har gått så långt att den asylsökande till och med kan få en liten signal i sin mobil om att ett beslut är fattat. Jag tror att det också kommer ett meddelande på den sökandes mail.
Då kan man undra vad det är för fel med detta. Samma system har ju också till exempel Försäkringskassan. Jo, felet är det att då vet den asylsökande om att ett beslut har fattats. Många som söker asyl numera saknar asylskäl och är väl medvetna om att de kommer att få ett avslagsbeslut. Så när de får ett meddelande om att ett beslut har fattats, håller de sig undan all kontakt med Migrationsverket. För så länge de inte är formellt underrättade om beslutet, ligger handläggningen av deras ärende i stå. Med andra ord låser sig Migrationsverket och kan inte gå vidare i arbetet med att utvisa dem ur landet.
Problemet har lyfts på den digitala avdelningen på myndigheten, men där säger man att det är svårt att ändra datasystemet och dessutom är denna funktion en del i det ”serviceåtagande” myndigheten ska ha gentemot de sökande.
För mig ter det sig fullständigt befängt. Med detta system och det så kallade ”serviceåtagandet” får vi en allt större mängd människor som inte har rätt att vistas här. Inte sällan rör det sig om personer från Balkan och Östeuropa som i ”bästa fall” jobbar svart för sitt uppehälle. Ofta bor de inte heller på Migrationsverkets boenden utan på olika EBO-adresser, där det kan finnas 15 personer registrerade i en trerummare.
Detta är som sagt helt uppåt väggarna.
Kommentar: Varje gång man tror att det inte kan bli galnare i detta land så överträffar verkligheten dikten!
Vad händer med samhällskontraktet och därmed det ”serviceåtagande” som staten ju faktiskt har gentemot landets medborgare som betalar skatt och tvingas ta konsekvenserna av beslutsfattares kortnästa och ogenomtänkta beslut? Och hur kan man, när konsekvenser av ett dåligt och rentav direkt farligt beslut framförs, säga att ”det är svårt att ändra datasystemet”? Finns det några faktiskt ansvariga eller är det som vanligt att alla skyller ifrån sig, kanske rentav genom att använda de numera mycket välkända orden:
Vi såg det inte komma.
Någon måste ta ansvar och stoppa detta ”serviceåtagande”!
© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget