En migga skriver – apropå inlägget En migga: ”Han är ju ett av de så kallade försvunna ”barnen”, men jag utgår från att han återvände till sina studier i Frankrike.”:
Angående de försvunna ”ensamkommande barnen”
Det är viktigt för allmänheten att veta att den som söker asyl och påstår sig vara minderårig utan föräldrar i Sverige oftast registreras som sådan på sina egna uppgifter. ”Barnet” kan vara upp till 30 år gammalt, ändå godtar Migrationsverket inledningsvis hans/hennes egna uppgifter.
Om ”barnet” sedan ”försvinner” innan någon djupare utredning om hans eller hennes identitet och ålder gjorts så ingår personen i statistiken om ”försvunna asylsökande barn”. Barnet, som inte är något barn, kan vara kvar i Sverige eller ha åkt till något annat land.
Inte så sällan åker ”det försvunna barnet” fast för brott några månader efter försvinnandet och då kommer sanningen fram, eftersom polisen, till skillnad mot Migrationsverket, har rätt att göra kroppsvisitation och husrannsakan. Då hittas id-handlingarna och personen registreras om av Migrationsverket, i sin rätta identitet och som vuxen. Fast i sin gamla identitet ingår personen fortfarande i statistiken över försvunna barn.
Jag undrar hur ofta ”ensamkommande barn”, som verkligen är ensamkommande och barn, försvinner. Hur många sådana kan finnas? Det vore bra om någon kunde lägga fram fakta.
Kommentar: Varför är det bara här som detta berättas om, och inte i andra medier?
© denna blogg. Vid citat, vänligen länka till detta inlägg.