Återigen har en migga (inte densamma som berättat om 17-åringar som är 28…) delat med sig av viktig information som borde få många att reagera. På bloggen finns mängder av unika uppgifter och berättelser (se under Asyl&Migration och Be my guest) om sådant som i andra länder skulle väcka stor uppmärksamhet och anses vara oförlåtligt och oacceptabelt. Som till exempel dessa texter som handlar om Migrationsverket: Vad skulle du göra? och En migga: Vad skulle du göra?
Mycket av det som berättas skulle i andra länder leda till att folk fick sparken, att regeringen ingrep, att folk blev rejält upprörda. Men inte i Sverige! I Sverige verkar man kunna bete sig hur som helst, här verkar inställningen vara att ”lite bedrägerier och missbruk och utnyttjande av system resp okunnig och oengagerad personal, felaktig myndighetsutövning och chefer som inte tar ansvar etc får man väl tåla.”
Här följer alltså information från en migga. Men det är väl som vanligt inget att bry sig om…
En tjänsteman, som var en av verkets allra högsta chefer, sade en gång att ”Migrationsverket är ett ämbetsverk utan rättslig tradition”. Med det menade han att begrepp som ”enhetlig rättstillämpning” och ”förutsebarhet i myndighetsutövningen” visserligen är obligatoriska (företrädare för ett ämbetsverk kan inte gärna säga att de skiter i det mesta) men att de här begreppen sitter väldigt tunt på väggarna i ämbetsverkets lokaler.
Jag har noterat att kvantitet alltid går före kvalitet. Men nu har kvantitetstänkandet gått så långt att kvalitetstänkandet inte ens används längre. OBS! Där använde jag automatiskt orden! Migrationsverkets chefer använder nämligen ord som ”kvantitet”, ”pinnar” och ”produktion”. Med all respekt för dem som arbetar vid Volvo, men det låter nuförtiden som att vi på Migrationsverket också tillverkar varor.
Myndighetsutövning består – enligt förvaltningslagen – av ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, …eller annat jämförbart förhållande”.
Om Migrationsverket ser sin myndighetsutövning som ”produktion” så kommer besluten ofelbart att börja bli slentrianmässiga. Det betyder att antingen får asylsökande tillstånd på felaktiga grunder, eller så får sökande avslag på felaktiga grunder. Det kan till och med bli så att sökande i olika kategorier samtidigt får ”massbeslut” som går åt olika håll. Exempelvis får (påstådda) ensamkommande barn numera regelmässigt uppehållstillstånd istället för avslag, och palestinier får lika regelmässigt avslag istället för uppehållstillstånd. Och inom anhöriginvandringen får numera nästan alla tillstånd att stanna. Gäststuderande från ett visst land får regelmässigt tillstånd till det visar sig att det förekommer fusk från det landet, då får alla istället regelmässigt avslag. Sökande på verkställighetsstadiet får nästan alltid avslag. Etcetera och så vidare.
En obunden kvalitetskontroll av effekterna av de styrsignaler som Migrationsverkets chefer sänder ut skulle nog visa på hårresande resultat.
Migrationsministerns statssekreterare Gustaf Lind blev nyligen intervjuad i Migrationsverkets personaltidning Inblick (nummer 3:2008). Han sade bland annat att ”Migrationsverket måste bli ett föredöme för andra myndigheter i svensk statsförvaltning”, och ”Här handlar det både om tidsmål och kvalitativa mål”. Men det kan nog inte ske förrän myndigheten Migrationsverket börjar uppföra sig som en myndighet. Och ansvaret för att detta ska ske måste ligga hos cheferna.
