Läs först “Hur kan SIDA bygga ett sådant skrytbygge utan att se till att det blir ett självgående projekt?
Det är juristen och f.d. beslutsfattaren på Migrationsverket, Birgitta Elfström, som skrivit texten nedan. Hon befinner sig tillsammans med sin man Arne Malmgren (som också varit beslutsfattare på Migrationsverket) och barnbarnet Amanda, jur.stud., på Västbanken. Huvudanledningen till resan är att de ska agera rättegångsobservatörer i israeliska militärdomstolar på Västbanken. Men de har också hunnit med lite insyn i kultur, politik och religion.
Annorlunda vyer
Solen skiner också idag då vi är på en tur runt Västbanken. Vi kör förbi en by där invånarna på den ottomanska tiden vägrade att betala skatt. Byns namn blev därför Tormos Aja (refuse). Så heter byn fortfarande.
Vi ser bosättningen Chilo där palestinier för två år sedan var dagarbetare. Deras arbetsgivare (bosättare) tog dem ut ur bosättningen efter arbetsdagens slut utan att ge dem deras daglön. Sedan sköt han ihjäl två dagarbetare med ett M16 maskingevär. Händelsen har inte lett till åtal.
Vi ser andra bosättningar på topparna av palestinska kullar. Det finns en militär order som förbjuder palestinier att bygga sina hus nära israeliska bosättningar på ockuperad mark. Konstigt att det mer eller mindre tycks vara tillåtet att ockupera mark under oändlig tid och t.o.m. bygga hus på denna mark. Bosättarna blir försörjda med el, vatten och vägar. Palestinier som ber om att få borra efter vatten till sina odlingar nekas detta. Världen är tyst.
Vi skymtar den stora bosättningen Ariel. Nya bosättarvägar byggs mest överallt och tar stora palestinska landområden i anspråk.
Var guide berättar att hans kamrat fick tillstånd av den palestinska myndigheten att bygga ett hus på sin egen mark. Nu hotas hans hus av rivning. Den israeliska militären säger: ”Det ar vi som bestämmer och inte den palestinska myndigheten”.
Vi ser flera mindre palestinska byar som är helt omringade av elektrifierade stängsel. En grind för in och ut-passage öppnas och stängs mest godtyckligt. Vi blir omkörda av en större täckt lastbil. Guiden säger att det är en bosättare som fraktar palestinska dagarbetare in i Israel. De packas in trängre än om de vore sopsäckar. Allt sker utan tillstånd. Detta har blivit en stor och lönsam business. Palestinierna får betala dyrt för att få en plats i lastbilen.
Vi ser ett palestinskt hus vars övervåning är raserad. ”Du får inte bygga ut. Det du har är tillräckligt” säger den israeliska militären.
Många checkpoints har stängts längs vägen Ramallah-Nablus-Tulkarm-Jenin. Vid Zatara checkpoint finns en fil för bosättare och en fil för palestinier. Detta liknar mest ett apartheidsystem. Och helt plötsligt är vägen vi kör på avstängd. Vi tvingas vända och finna en annan väg. Vi gör ett besök i Freedom Theatre i Jenin. Ett helt fantastiskt projekt, besök det, den som kan.
Var finns EU:s röst när det gäller det som pågår på Västbanken?
© Vid citat, var vänlig länka hit så att hela texten kan läsas, inte bara lösryckta ord eller meningar.