”Är det okej för svenskar att deras barn, unga och riktigt gamla misshandlas och förnedras av hitkomna personer som sagt sig behöva skydd här?”

Frågan i rubriken kan te sig något provocerande. I så fall, om den provocerar, så är det bra, för svenska folket måste vakna. Måste sluta tolerera och bortförklara och tiga om att det finns hatiska människor med rasistiska känslor mot det folk som tagit in dem och gett dem en fristad här, som på de mest brutala och grymma sätt ger sig på landets barn, unga och riktigt gamla. Inget land, inget folk i hela världen accepterar sådant och det här måste få ett slut innan inbördeskrig bryter ut. ”Inbördeskrig” är förstås en tanke som är näsan omöjlig för svenskar att ta in, men inte för oss andra. En början på ett sådant krig ser vi ju redan, många av oss som inte är svenskar. Och vi finns också här, vi bidrar med arbete och vi betalar höga skatter, vi lever laglydigt och vi sköter oss. Alla vi invandrare från när och fjärran som lever och bor här utan att våldta, bränna bilar, kasta stenar på brandmän och ambulanspersonal, urinera i munnen på rånoffer, slå ner och grovt misshandla 92-åriga kvinnor har rätt kräva att våra barn inte rånas och förnedras! De som gör sådant ska dömas och utvisas – ensamma om, de är över 18 år och hela familjerna om de är under 18 år. Drastiskt, men ska man rädda sitt folk, inte minst sina barn och gamla och därmed sitt land, så behöver drastiska metoder tas till.

Klicka på textrutan för att läsa Jörgen Huitfeldts artikel på Kvartals sajt.

Ur Jörgen Huitfeldts skakande text:

Det är ingen överdrift att säga att detta starkt begränsar dessa pojkars liv och påverkar deras förmåga att njuta av livet och ungdomen. För att uttrycka det enkelt så säger de sig vara på helspänn så fort de vistas på allmän plats. Inte bara på kvällen utan hela tiden. Och det är ingen liten sak. Det är en form av terror mot en hel ungdomsgeneration.

Ja, faktiskt terror. Jag skulle självklart inte gå så långt som att kalla epidemin av ungdomsrån för terrorism. Däremot har det effekter på en stor grupp i befolkningen som i viss mån påminner om dem som terrorister vill uppnå: Nämligen att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen. Det var det som blev så tydligt för mig när jag pratade med de här två killarna.

Kommentar: Jag ”har sett detta komma” sedan länge och i artikeln anges att ”fenomenet började öka kraftigt i början av 1990-talet”. Javisst, men de fruktansvärda dåden vi upplever nu har ökat och blivit allt vidrigare med åren. Att försöka låtsas som om inget förändrades till det värre 2015 då den enorma och mer eller mindre okontrollerade vågen av ”migranter” tog sig in i Sverige, är ytterst obegåvat. De 163.000 människorna från länder utanför Europa som på alla plan och områden totalt skiljer sig från länder i Europa och särskilt Sverige, som då tog sig in i Sverige har naturligtvis påverkat samhället och lägger man till det alla som kommit tidigare och senare så borde vem som helst kunna inse att situationen är ohållbar. Och att landet redan befinner sig i – alltså inte ”står inför” – en ny sorts krigstillstånd som intensifieras och eskalerar för varje dag som går, kan inte ens Sveriges statsminister undgå att se, inse och förstå. Men han, Fredrik Reinfeldt och en hel hoper andra politiskt ansvariga samhällsaktörer, som antingen genom obegåvning med därpå följande inkompetens eller genom medvetet agerande (varför?) låtit Sverige bli ett våldsamt, alltmer ”mellanösternifierat” land där dess eget folk blir hunsat, förnedrat och utnyttjat av hitkomna från främmande länder med kulturer så väsensskilda från den svenska som natt är från dag. Och det syns inget slut på våldet och rasismen mot majoritetsbefiokningen  vars land de våldsbejakande har tagit sig till, eftersom det svenska samhället – svenskarna – inte förmår se det vi ”seende” ser: att rasismen och hatet mot dem själva är både enorm och ytterst brutal. 

I stället för att ta itu med verkliga hårdhandskar mot hemska seder och bruk som tar sig in i den svenska samhällskroppen och bryter ner den, sitter politikerna som fåglar i sina holkar och har ”inte sett det komma” och skyller misshandeln och förnedringen av landets unga på – håll i er! – ”knarkande svenska unga i Danderyd” och ”Alliansens skattesänkningar”!

Ovan är ett citat ur Jörgen Huitfeldts klarspråkliga krönika. Klart och tydligt är också följande citat ur samma krönika:

Kommentar: Jag uppmanar å det starkaste var och en som har läst det här inlägget, att klicka sig till Jörgen Huitfeldts text och läsa den i sin helhet. Och ta in det han skriver och inse att det faktiskt är så som han (och allt fler andra, se nedan) skriver. Blåögdheten fungerar inte, det är 100 % bevisat.

Dessutom rekommenderas:

Klicka på text- och bildrutan för att läsa Anna Dahlbergs ledarartikel i Expressen.

Ur texten:

Det är svårt att tänka sig något mer sönderslitande än den våg av ungdomsrån som nu äger rum. Det kommer att påverka svensk politik i grunden.
* * *
För det nya är att kriminellt belastade unga i utsatta områden har börjat exportera sin brottslighet i stor skala. Personrånen har exempelvis halverats i Rinkeby-Kista samtidigt som de ökar dramatiskt på platser som tidigare har varit trygga, som Täby och villamattorna (Anm.: ”villamattorna” – så står det i texten, oklart vad som menas) i Haninge.
* * *
Vittnesmålen om medelklassbarn som rånas, misshandlas och förnedras är explosivt stoff. Det skakar om tillvaron i grunden för många människor. En ny sorts samtal förs runt fikaborden: ”Var är det säkert att bo? Borde man flytta till X eller Y?”

Och:

Klicka på text- och bildrutan för att läsa Paulina Neudings krönika i Dagens Samhälle.

Ur texten:

Plötsligt varnas det för tilltagande brottslighet på redaktioner och i kretsar som tills alldeles nyligen avfärdade allt sådant som alarmism – och framför allt förtäckt rasism.

Nu jagas nämligen ungdomar genom Täby centrum. Ungdomar har förvisso utstått en hel del i sämre stadsdelar i ett antal år nu, men uppmärksammade man sådant brukade man bemötas med anklagelser om att vara misstänkt intresserad av att tala om brottsligheten.
* * *
Medierna måste också förändra sin rapportering. Sverige sticker ut i Europa när det gäller sättet att hålla tillbaka vad man vet om rapporterade brott. Man kan jämföra med Tyskland och övriga Norden, där det genast framgår om ett brott exempelvis har begåtts av en utländsk medborgare.

I den mån brotten mot barnen kan misstänkas vara av hatbrottskaraktärbehöver det tydligt framgå, och inte vara något för allmänheten att läsa sig till mellan raderna.

Till slut: Det måste bli slut på att låtsas och spela dum och inte tala klarspråk om vad som skett och sker i Sverige. Och vad det beror på.

Dela gärna detta inlägg! För att det är viktigt att alla slutar blunda och för att det i det här inlägget finns citat ur, och länkar till, tre viktiga texter som alla behöver få spridning. Så att ingen längre kan låtsas som om rasismen, hatet och våldet från hitkomna från – oftast – muslimska länder, med en totalt främmande kultur och syn på sina medmänniskor och med ett stort förakt för etniska svenska, inte existerar. Det manifesteras ju dagligen, stundligen genom utstuderad grymhet och brutalt våld och helt utan känsla för andra människor. Så att folket förstår att  alla – även förnekarna och deras barn och gamla (och de själva!) – kommer att drabbas och Sverige blir paria i Europa. Ingen vill investera här, skatterna räcker inte till att reparera allt som bränns upp, bombas, förstörs och en så kallade ”välfärden” är redan så naggad i både kanter och mitten att den mest ter sig som en schweizerost. Vilket följande videovittnesmål tydligt visar:

 

© denna sajt. Vid citat ur texten, vänligen länka alltid till originalinlägget, bland annat för kontextens skull.