En bloggläsare, välutbildad och självständigt tänkande kvinna som vi kan kalla ”Kerstin”, skriver så här:
Några dagar nu har jag gått och funderat på att skriva till dig och säga att jag inte tycker det kom så många kommentarer på din Newsmill-artikel, som den förtjänade. Diskussionen borde ha varit större. Men – är det något jag har lärt mig så är det att om det går att se en sak från olika håll så blir man emotsagd – det är först när man har rätt, när man skriver självklarheter som är sanna, som ingen säger emot en.
Ibland när jag läser vissa artiklar så kan jag tänka: ”Hjälp! Är jag främlingsfientlig som inte tycker likadant? Är det först när man är för en totalt fri invandring som man inte är främlingsfientlig?” Men nej – jag är inte främlingsfientlig, jag är bara orolig för landets framtid. Det räcker att se på Rosengård för att inse hur totalhavererad invandringspolitiken är.
Jag ska snart flytta och ta över en lägenhet efter ett äldre kosovoalbanskt par. Deras son i 50 årsåldern och jag pratade en del. Han är jättebussig och hjälpsam. Vid ett tillfälle kom han in på att han varit i Sverige i 18 år. Och så sa han att han aldrig hade funderat på sin muslimska religion förrän han kom till Sverige. Först då blev han tvungen att fråga sin pappa om de var shia eller sunni.
Alltså – jag har själv bott i Danmark ett drygt år. Trots stora likheter våra länder emellan så hade jag ändå en främlingskänsla. Vissa saker smälte jag inte in i, vissa känslomässiga saker var svåra att uttrycka i ord, osv. Hur ska det då inte vara när man kommer från Afrika eller Mellanöstern till Sverige?
Jag tror att de människor som flyttar hit upplever en enorm rotlöshet och av den orsaken klamrar de sig ännu mer fast vid sin religion och sin kultur hemifrån. Det gör att det blir svårare att bli integrerad och så blir det en ond cirkel. Alltså har Sverige stora problem med många invandrare som inte smälter in i samhället. Då kan man undra: om det kom 102.000 till största delen utomeuropeiska asylsökande och anhöriga förra året (och under flera år före det), och så lika många i år och nästa år och nästa och nästa, vid vilken punkt tar lägenheterna i det här landet slut? Om jag minns rätt byggdes bara 15.000 förra året. När tar pengarna till försörjning slut? När blir myndigheterna helt enkelt tvungna att hysa in folk i hastigt uppsmällda barackområden? När blir de sociala spänningarna i vissa områden så stora att man tvingas sända in nationella insatsstyrkan, fullt beväpnad militär?
Vad jag menar är att det kanske inte bara är när det gäller asylsökande ungdomar som det är bäst för dem på sikt, att leva i sitt eget land, utan även när det gäller vuxna. För de minst 2 miljarder kronor (1.900 per dygn) som 3.000 ensamkommande kostar per år, kunde organisationer som Läkare utan gränser i Somalia och andra länder som så många asylsökande kommer från göra underverk. Men det finns en slags självgod snällism i det här landet där man på fullt allvar tycks tro att det högsta på jorden är att vara i Sverige.
Vad jag misstänker, men förstås inte kan vara säker på, är att man genom en alltför kravlös invandringspolitik, kommer att få svårt att i fortsättningen ta emot människor med verkliga asylskäl.
Ja, det är en problematisk fråga. Men jag hoppas du fortsätter skriva om detta område där det finns en sådan beröringsskräck. Du är väl i stort sett den enda i landet som kan skriva om det utan att bli anklagade för att ”fiska i grumliga vatten” osv. Kan du inte skriva en Newsmill-artikel där du reder ut begrepp och ordbetydelser inom asylområdet?
Jag får många liknande, välskrivna, genomtänkta och seriösa mejl. Människor är inte ett dugg främlingsfientliga eller rasistiska, de vill bara ha en öppen och rak diskussion och ett seriöst agerande från ansvarigt håll om det som för alltid förändrat och i snabb takt än mer förändrar det svenska samhället. Som för gott med sig, men också ont. Som inspirerar men också skrämmer – läs t.ex. Per Gudmundssons text på SvD:s ledarblogg med rubriken Attacken mot Vilks är inget enskilt fenomen.
Jag är – och har länge varit – oroad, precis som ”Kerstin” i sin text ovan, över att det ska bli så att också toleransen mot att ta emot de människor som faktiskt har flyktingskäl (ca 8-10 % av alla som nu får uppehållstillstånd), kommer att minska för att folket inte accepterar det dåligt fungerande system vi har idag. Inte minst när personer som inte har befunnits ha lagliga skäl att uppehålla sig här ändå kan stanna kvar och leva ett illegalt liv vid sidan av samhället.
De, som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd ska enligt lagen lämna landet så snart som möjligt. I avslagen brukar det stå ”inom två veckor”. Sker inte detta (vilket det inte gör idag) så blir tilltron till asylprocessen med rätta lika med noll hos alla – så väl hos dem som söker asyl som för svenska folket som via skatten bekostar verksamheten.
Notera: att vilja att lagar som stiftats i demokratisk ordning, ska efterlevas, är inte att vara vare sig främlingsfientlig eller rasistisk (dessa triggerord som så ofta används felaktigt i tid och otid)! Att vilja att lagarna efterlevs på utlänningsområdet likaväl som på alla andra områden, innebär inte att man inte kan känna empati för människor som inte befinns ha rätt att stanna i Sverige när det är deras högsta önskan.
Asylinvandringsfrågan är för stor och viktig för att inte tas på stort allvar. Den ska inte slarvas bort genom felaktiga anklagelser, otidigheter och invektiv.