1. Det är riktigt att Lars Björk sitter frihetsberövad hos migrationspolisen på Phuket.
2. Uppgifterna om antal personer i cellen stämmer inte, men det är ändå inga angenäma förhållanden, som råder där.
3. Uppgifterna om att han inte skulle ha fått någon hjälp av generalkonsulatet stämmer inte. Vi har haft många kontakter med honom framförallt genom besök och även kunnat hjälpa honom med en del förnödenheter.
***********
Utan att gå in på det enskilda fallet kan jag också nämna att en person, som stannar i Thailand, sedan viseringen gått ut oftast döms till böter. Kan han eller hon inte betala dessa får han "sitta av" dem. Svenska staten betalar aldrig böter, som en svensk medborgare har dömts till. Böterna kombineras regelmässigt med en dom om deportering. För att en sådan skall verkställas, måste den deporterade själv betala sin biljett hem. Dessutom måste han betala polisens kostnad för transporten till flygplatsen. Saknar den deporterade medel, hjälper vi och UD till att kontakta släktingar och andra referenspersoner, som möjligen kan tänkas vara villiga att ställa upp med erforderliga medel. Det kan ibland bli ett omfattande arbete. Under tiden sitter den deporterade i förvar hos immigrationsmyndigheterna. Enligt svensk lag kan vi inte heller "låna" ut pengar till hemresa annat än i mycket speciella fall, då en person trots att han vidtagit alla rimliga försiktighetsmått, utan egen förskyllan råkar ut för en situation, som han inte med hjälp till självhjälp kan klara.
Jag beklagar att jag inte kan gå närmare in på det enskilda fallet men hoppas att den generella informationen ändå skall bidra till en ökad förståelse om vilka regler som gäller.
Jag har nu skrivit tillbaka till konsuln:
Bäste Alf Karlsson!
Jag har full förståelse för att du inte kan avslöja saker som måste anses vara sekretessbelagda och jag tackar för det svar du ändå lämnat, som inte strider mot sekretessbestämmelserna.
Om möjligt så skulle jag vilja be om en hälsning till Lars Björk när ni pratar med honom nästa gång och vidarebefordra detta meddelande till honom:
Hej Lars!
Vi är många som har läst din insändare i Aftonbladet, bland dem jag, och att jag har berättat om dig och citerat dig på min blogg.
Du får gärna, om du vill, själv häva sekretessen i ditt ärende (som gör att konsulatet inte kan berätta särskilt mycket) genom att berätta mer om varför du sitter där du sitter m.m. Och varför du säger att du inte fått hjälp av konsulatet, som ju säger att du visst har fått det. Och varför du säger att det är 40 personer som delar på en 20 kvm stor cell om det inte stämmer (vilket konsulatet säger att det inte gör). Och om der är något mer du vill berätta/tillföra, som du vill att folk (även media, många journalister läser min blogg) ska veta. Vill du inte höra av dig så är det också helt okej, det respekterar jag absolut.
Hoppas att du klarar dig ur den situation du befinner dig i och att du får den (lilla) hjälp du är berättigad till av ditt lands myndigheter.
Med vänlig hälsning,
Merit Wager
Jag är tacksam om jag kan få en bekräftelse på att Lars Björk har fått mitt meddelande efter att ni har besökt honom, och om ni vill vara vänliga och förmedla eventuella meddelanden från honom.
Tack för hjälpen!
Med vänlig hälsning,
Merit Wager
Notera att som det ser ut (jag vet ju inte, det är därför jag frågar) så låter Sverige sina medborgare sitta inlåsta under hemska förhållanden (vilket även konsuln bekräftar om än något vagt) medan kostnaderna tickar på och ökar, dag för dag. I stället för att se till att han kommer ut och åker hem och sedan, efter det, kräva honom på det belopp man har lagt ut. Eller är det orealistiskt? Undrar om andra länders ambassader också behandlar sina medborgare på det här sättet ?