En migga:
Jag börjar allt mer uppfatta Migrationsverket som en politisk tankesmedja än som en seriös myndighet. Dagligen möts vi i verkets intranät av olika bloggar som är skrivna på betald arbetstid av Migrationsverkets medarbetare, vilka innehar allehanda olika ad hoc-titlar.
På vårt verksnät finns till exempel en genusblogg (!) som behandlar feminism och frågor rörande HBTQ. Därtill har de lagt upp en barnblogg vilken, som namnet anger, tar upp barnfrågor. Vi uppmanas av vår arbetsgivare att läsa verksnätet och därmed ta del av dessa bloggar som inte sällan handlar om ovanstående, dock inte alltid ur ett migrationsrättsligt perspektiv, utan i rent allmänna termer, fast utan någon form av objektivitet.
Verket samlar även på artiklar från olika tidningar och sajter, sådana som hyllar den svenska migrationspolitiken, och det finns även egenhändigt skrivna artiklar av Migrationsverkets personal, där de inte sällan gör olika politiska ställningstaganden. Bland annat fanns en artikel med rubriken Olika flyktingpolitik i våra grannländer som ställde sig kritisk hur migrationspolitiken såg ut i övriga Europa i förhållande till den som rådde i Sverige. I artikeln hävdades att medan Sverige hjälpte människor i nöd så tävlade andra länder i Europa om att göra villkoren för de som sökte asyl så dåliga som möjligt. Jag undrar om det verkligen är sant, det som sägs i artikeln…
Ganska nyligen publicerades på vårt verksnät också en artikel under rubriken Sverige gott exempel för Israel. Den handlade om hur dåliga villkoren var för asylsökande i Israel. Vad artikeln överhuvudtaget inte alls tog hänsyn till var Israels svåra säkerhetsläge i förhållande till läget i vårt land.
Spiken i kistan för mig var en artikel hämtad från DN, skriven av en Lars Linder där titeln var SD har sina rötter i något katastrofalt välbekant. Man kan tycka vad man vill om SD och andra politiska partier för den delen också, men på en arbetsplats ska arbetsgivaren inte komma med några politiska budskap. Särskilt inte på en statlig myndighet. Detta torde vara en självklarhet i ett demokratiskt land som Sverige, men Migrationsverket har genom sitt själsvådliga agerande alltmer börjat likna de arbetsplatser som finns i till exempel Kuba, Kina eller rentav i Kim Jong-uns Korea.
När Kristdemokraternas partiledare ansåg att asylinvandringen borde minskas var Migrationsverkets presschef snabbt ute med en replik och menade att det skulle innebära merarbete för verkets personal! Och kort därpå dök generaldirektören själv upp i en artikel där han uttryckte att han inte kunde förstå vad ”massinvandring” innebar.
Jag kan inte se annat än att Migrationsverket lever sitt eget liv och gör sitt yttersta för att indoktrinera sin personal och kanske även resten av Sveriges befolkning. Jag är dock övertygad om att utsikterna att lyckas är mycket små, åtminstone vad gäller dem som inte behöver ta del av Migrationsverkets intranät.
Kommentar: Ytterligare en rapport från en statlig tjänsteman som ingen så kallad ansvarig politiker, ingen journalist och ingen god svensk medborgare i DHS behöver bry sig om.