En migga undrar desperat:
Nu vill jag veta:
Är det en allmän uppfattning att det är helt okej att ljuga om precis allting under en asylutredning?
Är det okej att ljuga om sin ålder genom att påstå att man är minderårig fast man är vuxen?
Är det okej att ljuga om varifrån man kommer?
Är det okej att ljuga om vad som ska hänt innan man ”flydde” till Sverige? Fast man inte har ”flytt” utan kommit hit med eget pass och visering och ingenting har hänt en och mamma och pappa har inte dött och man har själv inte blivit förföljd eller utsatts för något överhuvudtaget som skulle kunna uppfattas som asylskäl.
Är det så, att alla lögner är ursäktliga eftersom den officiella lögnen ska gälla, den som formulerats av politiker, regeringar och medier:
Ingen lämnar sitt hemland utan skäl och ingen ljuger utan starka skäl.
Kommentar: Jag publicerar inte alla desperata, förtvivlade, arga mejl jag får av miggor över hela landet här på bloggen. Jag sparar dem till nästa bok.
Det är som en flod av vansinne som väller över mig, som får ta del av allt detta som i vilket annat land på jorden som helst skulle utlösa raseri hos befolkningen och febril aktivitet till de zombies till ”ansvariga” som vet vad som sker men vänder sig bort och låtsas som det regnar!