En migga förklarar och klargör:
Jag vill något lite försvara Migrationsverket, även om det bär mig emot. Men rätt ska vara rätt. Det handlar alltså om de tortyrskadade som nu är i medias fokus. Jag hörde på radion – Migrationsverket gör få utredningar om tortyr – att man kritiserat Migrationsverket för att många som åberopar tortyrskador inte får hjälp. Det är sant, tyvärr. Men om man backar lite så är det inte fullt så enkelt, det är ju väldigt lite här i världen som är det.
Många asylsökande åberopar vid asylutredningen att de har blivit utsatta för tortyr; som med alla andra angivna asylskäl så går det i vågor. När någon åberopar tortyrskador så får den personen hjälp med undersökning av en läkare som är mer eller mindre expert på tortyrskador, ofta erbjuds personen även psykologisk hjälp. Givetvis noteras i handlingarna att den asylsökande åberopat tortyrskador, vilket är den springande punkten i detta.
Eftersom den asylsökande har ett biträde så kommer denne att åberopa tortyren i sin inlaga. Vad man inte talar om i media är alla de som inte tar vara på erbjudandet om undersökning. Varför de inte gör det finns det olika förklaringar till. Då har vi alltså en asylsökande som åberopar tortyr, men som inte är villig att styrka det genom dokumentation hos läkare eller psykolog. Det är den sökande som ska styrka det som åberopas, detta glömmer media och andra väldigt ofta bort (medvetet eller omedvetet).
Nu får man inte läsa detta som att det inte finns några asylsökande som har blivit torterade, det finns det absolut, jag har tyvärr själv träffat flera stycken. De har inte alltid, även om det oftast är så, synliga skador. Men deras berättelser och psykiska status har vid undersökning gjort klart att de talar sanning. Visst förekommer det helt säkert handläggare som inte erbjuder att hjälpa till med att ordna undersökningar, men de kan inte vara många. Även om det faktiskt inte åligger Migrationsverket att tillhandahålla den här tjänsten…
Som vanligt går inte Migrationsverket ut och förklarar sakens läge, vilket är oerhört dåligt. Dan Eliasson, som när han tillträdde som GD sade, att han skulle synas i media så ofta så vi skulle lessna på honom, har inte sagt ett ljud för att förklara bland annat detta. Vi förstår inte varför.
