Timo Soini, Sannfinländarnas partiledare och riksdagsledamot, har meddelat att han ställer upp i presidentvalet nästa år. Det gjorde han på sin blogg på fredagskvällen (23 september). På lördagsmorgonen (24 september) bekräftade han sitt beslut i Yles morgonprogram Ykkösaamu.
Presidentspelet lär bli fartfyllt när Timo Soini nu ställs mot Sauli Niinistö (Saml), Paavo Lipponen (SDP), Paavo Väyrynen (C), Pekka Haavisto (Gröna) och Eva Biaudet (SFP)! Enligt Soini kommer kandidaterna nu att tvingas diskutera frågor som handlar om Finlands framtid, trots att i främsta hand utrikes- och säkerhetspolitik hör till presidentens uppgifter. Han säger:
Nu väntar Finlands största värdedebatt. Den kommer att handla om aktuella frågor, också sådana som inte direkt hör till presidentens uppgifter.
Trots att presidenten inte längre beslutar om EU-frågor påverkar situationen i unionen enligt Soini livet för alla finländare och han anser att det inte finns finns några klara skiljelinjer i valdebatten. Enligt honom är det också helt klart att han går vidare till den andra omgången. Valresultatet påverkas enligt Soini av hur vanliga medborgare värderar frågor som är knutna till kandidaterna som personer. han framhåller också:
Finländaren är en människa som inte vill att någon ska bli vald i den första omgången, så att populariteten inte stiger åt huvudet.
Presidentvalets första omgång hålls i januari. Om ingen kandidat får absolut majoritet i första omgången hålls en andra omgång två veckor senare. Den överlägset största favoriten i mätningarna hittills har varit Samlingspartiets Sauli Niinistö följd av SDP:s Paavo Lipponen.
Centerns presidentkandidat Paavo Väyrynen bloggar om Timo Soinis beslut att ställa upp som Sannfinländarnas presidentkandidat:
Nu när de fyra stora partierna har varsin stark kandidat kommer vi åt att föra en grundlig diskussion om Finlands inrikes- och utrikespolitik.
Väyrynen säger sig tro att Soinis beslut hjälper Väyrynen själv att nå fram till den andra valomgången och slutligen vinna presidentposten.
Värt att notera – vilket kan vara mycket svårt för svenskar att förstå – är att i presidentvalet är det inte partisympatierna som avgör. Valdeltagandet kan nå över 80 procent och då deltar också de som vanligtvis inte röstar i kommunal- eller riksdagsval.