Gästbloggning från Lars Odrup som efter sin pensionering från den svenska armén beslutade sig för att bli invandrare och flyttade med sin finska hustru till ett purfinskt område utanför Tammerfors, Finland.
Han jobbar periodvis hårt med att lära sig finska och får mycket stöd av folket i byn men möter ofta ”folkskollärare” då han öppnar munnen och börjar misshandla det finska språket.
Jag är glad och tacksam över att bo i Pälkäne. Den enda mångkultur som finns är jag, en skotsk vän till oss, två slovener på pizzerian (som talar bättre finska än jag) plus den finlandssvenska äldre damen på S-Market som envisas med att kalla mig ”Lasse liten”.
Att vi utlänningar är så få är naturligtvis en förutsättning för harmonin. Om det samtidigt kommit tusen rikssvenskar till Pälkäne hade integrationen inte blivit så lyckad. En lagom invandring under längre tid hade däremot varit mer framgångsrik men försök säga det till en rikssvensk politiker eller journalist!
Eljest har jag märkt att många ”infödingar” har tämligen goda kunskaper i svenska och gärna försöker använda språket, kanske av artighet men ändå. Vissa ber t o m om grammatiska råd. Om man följer webbdebatten i HS och Husis så får man lätt intrycket att det svenska språket borde utrotas men i vardagslivet har jag aldrig mött en sådan inställning. Tvärtom har jag aldrig mött en enda person som varit negativ till mitt svenska språk och min svenska härstamning. Därför tror och hoppas jag att det svenska språket, trots allt tal om pakkoruotsi (tvångssvenska), ändå har en framtid i Finland.
Ändå är jag mycket misstänksam mot sannfinnarna. Vad säger att de nöjer sig med att avskaffa ”tvångssvenskan”? Blir nästa steg att avskaffa vår rätt att tala med myndigheterna på svenska? Tyvärr blir jag inte lugnare när jag läser vad sannfinnarnas sympatisörer skriver på nätet. Fast kanske ligger det trots allt något i uttrycket ”nätmobben” som gärna gör att debatten blir svart och vit. Nyanserna och det lugna och eftertänksamma samtalet har tyvärr ingen plats på webben.
Jag hoppas ändå att svenskheten har en framtid i Finland.