Birgitta Elfström
Foto: Merit Wager
Här är en gästbloggning från Birgitta Elfström, mellanösternexpert och f.d. beslutsfattare på Migrationsverket samt medlem i Internationella juristkommissionen. Läs hennes och Arne Malmgrens rättegångsobservationer från Israel/Palestina här, och hennes tio Mellanösternresebrev publicerade här på bloggen under tiden 9 till 21 december 2006. Läs Birgitta Elfströms artiklar Skyddsbehov för statslösa palestinska flyktingar? publicerad i JUSEK-tidningen i februari 2007, och Ingen rättssäkerhet för Hassan Asad i Hallands Nyheter publicerad i mars 2007. Hon har gästbloggat ett antal gånger tidigare under kategorirubriken Be my guest i högerspalten.
Säkerhetsärenden processas inte på ett rättssäkert sätt.
Då den nya instans och processordningen infördes den 31 mars 2006 fick de flesta asylsökande tillgång till ett effektivt rättsmedel genom att Utlänningsnämnden upphörde och istället kom en överprövning att ske i migrationsdomstol. Ett effektivt rättsmedel är att man får rätten att ställas inför en kompetent och oberoende domstol. Men detta gäller fortfarande inte för en person som av säkerhetspolisen klassats som en säkerhetsrisk. Fortfarande överklagas ett sådant ärende till regeringen. Jag hävdar att en asylsökande vars ärende klassats som ett säkerhetsärende måste få tillgång till ett effektivt rättsmedel som innebär en överprövning inför en kompetent och oberoende domstol. Regeringen är ingen domstol. Fortfarande utnyttjar regeringen sin möjlighet att besluta i dessa ärenden. Regeringen har ännu inte implementerat asylprocedurdirektivet (Rådets direktiv 2005/85/EG) i svensk lag. Asylprocedurdirektivet handlar bl.a. om miniminormer för hur flyktingstatus kan beviljas och återkallas. Artikel 39 i direktivet handlar om "Rätten till ett effektivt rättsmedel". Regeringen skulle ha implementerat asylprocedurdirektivet den 1 december 2007 men är försenad.
Migrationsverket som är första instans i säkerhetsärenden har informerat sin personal att de måste följa direktivet även om regeringen inte har implementerat det i svensk lag. Detta gör Migrationsverket genom att göra en tolkning som är i överensstämmelse med direktivet och har i en promemoria av den 28 november 2007 bl.a. skrivit: "Den viktigaste ändringen handlar för övrigt om säkerhetsärenden som inte närmare berör verkets handläggning". Detta leder till att Migrationsverket överlämnar ett överklagande till regeringen. Migrationsverket blundar för rätten till ett effektivt rättsmedel.
På min fråga till regeringen om varför vissa personer inte får tillgång till ett effektivt rättsmedel i enligt med direktivet var svaret följande: "Så du anser att regeringen inte kan fatta rättssäkra beslut?"
Jag anser inte att regeringen längre kan underlåta att se till att säkerhetsärenden processas på ett rättssäkert sätt och att de skall processas i domstol och inte hos regeringen. EG-domstolen har slagit fast att en medlemsstat kan bli skadeståndsskyldig för underlåtenhet eller felaktig implementering av direktiv.
Varför är det ingen som höjer rösten när det gäller hur vissa säkerhetsärenden processas? Varför finns det ingen saklig debatt om detta? Varför skall en asylsökande person som klassas som en säkerhetsrisk vara undantagen från tillgång till ett effektivt rättsmedel? En statistikuppgift från Migrationsverket beträffande säkerhetsärenden som processas enligt utlänningslagen visar bland annat att verket har lämnat över tre nya ansökningar till regeringen som ännu inte fattat beslut i ärendena. I två ärenden har det beviljats tillfälligt uppehållstillstånd men besluten har överklagats och handläggs nu hos Migrationsöverdomstolen. Kommer regeringen och Migrationsöverdomstolen att ta hänsyn till direktivet?