I en liten notis i Svenska Dagbladet den 22 augusti kunde man läsa om en 17-åring som sparkade en medvetslös man i huvudet under en minut och – i princip – går helt fri! För fyra månaders sluten ungdomsvård anser åtminstone inte jag att på något som helst sätt står i proportion till det grymma, kallblodiga och fruktansvärda dådet!
I Sverige kan alltså en 17-åringen iskallt sparka en liggande, medvetslös person i huvudet så att han är ytterst nära att dö och dömas till fyra månaders sluten ungdomsvård. Om mannen hade dött, hade "straffet" då blivit sex månaders sluten ungdomsvård?
I Sverige stannar grova brottslingar kvar i landet efter avtjänat straff. Ingen tar ansvar för att domen om utvisning verkställs; ingen bryr sig. Detta trots att de dömts till långa fängelsestraff och sedan många års – eller livstids – utvisning. De stannar kvar här (Läs här).
Och det föräldrapar i Högsby som med till visshet gränsande sannolikhet tillsammans med sin son torterade ihjäl en ung man (men inte fälldes för det) går helt fria och får till och med 50.000 kronor vardera i skadestånd (!!!) av JK. Läs det mesta om detta bestialiska "hedersmord" här.
Är det konstigt att jag undrar vart Sverige är på väg?