Ytterligare en direktflyglinje startar om en månad (12 september) från Sverige till Irak;  Basra  denna gång, förutom de många direktlinjer till Bagdad, Erbil och Suleymania som redan finns från Sverige.

Det ter sig synnerligen märkligt att det är så många av dem som sökt och fått skydd i Sverige som nu utan problem fyller massor av plan och reser tillbaka. Trots att de i sina asylberättelser har sagt att de absolut inte kan återvända till sitt hemland Irak för att de då omedelbart riskerar att fängslas, troligen torteras och möjligen också, i många fall, dödas direkt vid ankomsten.Och att de därför måste beviljas uppehållstillstånd och försörjning i Sverige. Är det bara jag som undrar om jag lever i en HC Andersen-värld när jag nu och formulerar några ”Kejsaren är naken”-frågor (ur Kejsarens nya kläder):

  • Vem/vilka kan påstå att alla som sökt och fått asyl här verkligen hade skyddsbehov när åtta, nio flyglinjer i veckan bara från Sverige går i skytteltrafik till Irak och tillbaka hit igen?
  • Vem/vilka bekostar resorna?
  • Vem/vilka har blivit lurade?

Jag har skrivit om detta tidigare, rakt och öppet och precis som det är. Fakta om antalet flyglinjer, länkar till flygbolag och resebyråer som säljer resorna. Men ”gammelmedierna” är inte intresserade av ta upp detta. Det passar inte in i den bild de målat upp och bestämt sig för ska gälla oavsett vad som händer runt omkring . Mediernas bild, generellt, är att skriva så att det framstår som att alla – alla! – som kommer hit bland annat just från Irak alltid måste få uppehållstillstånd. Att ta bladet från munnen och peka på den nakne kejsaren vill man inte göra i åsikts-, yttrande- och meddelarfrihetens Sverige. Man idkar i stället självcensur, det verkar passa den svenska folksjälen (om det finns en sådan) bättre.

Förnekelse av fakta och att låtsas om ingenting är fegt, fel och en sorts medlöperi. Jag deltar inte i det spelet. Det är fel mot både svenska folket och mot dem som har asylskäl och som blir misstrodda eftersom så många lurar sig in i landet utan handlingar eller på falska papper, utan fastställd identitet, utan klarlagd nationalitet och ofta med inlärda asylhistorier. Att under sådana omständigheter kunna skilja på vilka som talar sanning och vilka som blåljuger, det är en svår nöt att knäcka. Men man vinner ändå ingenting i längden på att förtiga fakta och att inte redovisa alla sidor av saken.

© Copyright denna blogg! Vid citat ur denna
och andra texter här på bloggen, ange källa och
länka hit så att hela texten kan läsas
och inte bara lösryckta ord eller meningar.