LOs representantskap har antagit en reviderad ägarpolicy. Den är lång och svamlig och innehåller konstiga och krångliga meningar. Som denna, som uppmärksammades av Aftonbladets ledarsida den 13 maj:
Facket ser en aktiv placering av löntagarnas pensionskapital och deltagande i bolagsledning som ett sätt att påverka marknadskrafterna i en löntagarvänlig riktning, både vad gäller bra arbetsvillkor och avkastning.
Under rubriken Lämplig arbetsordning för styrelser skriver LO att
Styrelsen ska ha bolagets bästa för ögonen. De bolag där LO ingår som ägare ska skötas i syfte att uppnå största möjliga nytta för medlemmarna samt en långsiktighet för bolaget. Detta skall ske på ett sätt som är uthålligt finansiellt, socialt och ekologiskt. LO måste kunna precisera och kommunicera det långsiktiga ansvarstagandet.
Varför är det först nu som LO klarar att formuelar en ”lämplig arbetsordning för styrelser” och ange att ”bolag där LO ingår som ägare ska skötas i syfte att uppnå största möjliga nytta för medlemmarna”? Hur har det gått till tidigare, i alla de massor av styrelser som LO har suttit? Det vågar man nästan inte tänka på…