En text i en serie texter som publiceras under den här vinjetten inför valet till riksdag, kommun och region den 11 september 2022. Texter tänkta att påminna om en del som hänt och en del som inte hänt (!) sedan förra valet. Men mest om vad som händer nu och vilka som säger, tycker, gör vad under tiden som är kvar tills det är val. Och lite annat som kan vara bra att fundera på innan man går till valurnan.
Klicka på bildrutan för att läsa tidigare inlägg under den här vinjetten.
Det obehagligaste med den här socialdemokratiska ”press briefen” (de väljer att kalla den så, inte det svenska ”pressträffen”) som hölls fredagen den 2 september, är hur de två allvarliga männen i sina mörka kostymer och med sina entoniga röster kokar soppa på några små sverigedemokratiska spikar och inte en enda gång ens antyder någon respekt för att ca 20 procent (eller mer) av väljarkåren säger sig komma att rösta på Sverigedemokraterna. Ett mycket stort antal människor kommer därmed, med socialdemokratisk logik, att rösta på ett parti som makt- och allvetarpartiet Socialdemokraterna påstår är ett säkerhets- och utrikespolitiskt hot. I valet 2018 röstade 1.135.627 (17,53 procent) på Sverigedemokraterna, i detta val pekar opinionsundersökningarna mot att partiet kommer att få betydligt fler röster och rentav kan bli Sveriges näst största parti.
Man kan år ut och år in, decennium efter decennium, tala om Sverigedemokraternas bakgrund och ursprung. Man kan ge dem olika färgbeteckningar. Man kan genuint och starkt ogilla dem. Eller inte. Det är vars och ens rätt att i en demokrati föra fram sina åsikter och att rösta på vilket parti man vill. Till och med på de partier som under åtta år suttit vid makten, åtta år då Sverige blivit det våldsammaste, otryggaste landet i EU. Valresultatet är det som gäller och hur det går den 11 september vet vi inte förrän då. Uppenbarligen kan det dock bli uppåt 1,5 miljoner svenskar och ett stort antal så kallade nysvenskar som lägger sina röster på det 
parti som Socialdemokraterna, via två av sina ministrar – varav ingendera gjort sig känd som en förebild vad gäller”säkerhetstänk” – inte bara misstänkliggör utan de facto anklagar för att vara säkerhetshot, nio dagar före valet. Ministrar i den regering som suttit vid makten under de senaste åtta åren då Sverige blev EUs våldsammaste, otryggaste land. SBS Dateline Australia sände ett program om/från Sverige den 21 juni i år, läs om det och se det här.
Här följer en transkribering av den ovärdiga ”press briefen”, den tillställning som ministrarna för försvar och migration inte borde ha nedlåtit sig till att hålla:
Anders Ygeman: Välkomna till den här press briefen som ju i grunden handlar om vad som står på spel inför valet den 11 september. SD är ju nu i flera opinionsundersökningar det näst största partiet och det största partiet i det som Ulf Kristersson har valt att kalla ”min sida i politiken.” Och bara de senaste dagarna har vi sett hur det har avslöjats kopplingar till över 200 rasister och nazister som har valbar plats på SDs lista. Hur de har organiserat trollarméer för att måla ut sina politiska motståndare på ett väldigt ofördelaktigt sätt.
Kommentar: Och här ser och hör vi två ”troll” som målar ut sina politiska motståndare på ett väldigt ofördelaktigt sätt.
Anders Ygeman, forts: Idag ska vi också prata om det som varit mindre uppmärksammat, nämligen SDs kopplingar till Putins Ryssland.
Ygeman ger ordet till Hultqvist.
Peter Hultqvist: Så sent som en vecka innan kriget började så kunde inte Jimmie Åkesson, partiledare för SD, välja mellan Biden och Putin. En vecka före kunde han inte välja mellan Biden och Putin.
Kommentar: Två gånger efter varandra upprepar Hultqvist detta som om det dels vore sant, dels vore något som ger anledning att stämpla Sverigedemokraterna som ett rättssäkerhets- och utrikespolitiskt hot. Trots att Hultqvist måste veta att Åkesson i SVT-programmet 30 minuter sagt att han inte skulle vilja ha någon av dem som statsminister i Sverige. Oavsett hans exakta ord och vare sig han svarat eller inte svarat på frågan om vem av de här makthavarna i Ryssland respektive USA han skulle ”välja” (varför skulle någon i Sverige behöva välja mellan dem alls, egentligen?), så är det inte ens en spik, knappt en nubb att koka soppa på.
Peter Hultqvist forts: Vi är på väg nu in i Nato och det är ett läge med säkerhetsförsäkringar ifrån olika länder under övergångsperioden tills vi är med i Nato. Och vi har Ryssland nu som utmanar hela den europeiska säkerhetsordningen. Och i det här säkerhetspolitiska läget så är det naturligtvis stora krav på att vi bedriver en aktiv, bred, ansvarsfull, trovärdig och säkerhetsmässig, garanterat och solid svensk utrikespolitik.
Vår uppfattning är att SD är ett parti som i säkerhets- och utrikespolitiska frågor visat upp opålitlighet. De har utsett företrädare som ertappats med att ha besvärande kopplingar till både odemokratiska ledare, högerpopulistiska organisationer och Ryssland och auktoritära stater.
Jag upprepar det att en vecka innan kriget i Ukraina så kunde inte Jimmie Åkesson välja mellan Biden och den totalitära ledaren Putin.
Kommentar: ”Vår uppfattning är…” Jaha. ”Kopplingar”? Här fortsätter soppan att puttra på en nubb när samma sak upprepas för tredje gången.
Peter Hultqvist forts: En tidigare riksdagsledamot för SD, numera politisk vilde, spred i mars 2022 en video på Facebook med desinformation om Ryssland och kriget i Ukraina. Den här riksdagsledamoten var fram till 2021 försvarspolitisk talesperson för SD och representerade partiet både i försvarsutskottet och i försvarsberedningen.
Kommentar: Det hade varit bra att få veta vad det var för desinformation som den här personen spred, det räcker inte riktigt med svepande och oklara påståenden.
Peter Hultqvist forts: SD har också röstat för ryska intressen i Europaparlamentet. Den 14 februari 2022 röstade EU-parlamentet om ett stödpaket för Ukraina, för att stärka landets motståndskraft gentemot Ryssland och där lade SD-ledamöterna Peter Lundgren, Jessica Stegrud och Charlie Weimers ner sina röster.
Kommentar: Dessa nedlagda röster är alltså enligt socialdemokratisk logik lika med att man ”röstat för ryska intressen” och ingår därmed i Socialdemokraternas bedömning som kommit fram till att SD är ”ett rättssäkerhets- och utrikespolitiskt hot”.
Peter Hultqvist forts: Jag har ett tidigare exempel som inte ska glömmas bort, där SD-tjänstemannen och journalisten Egor Putilov, som är av ryskt ursprung, och genom åren uppträtt med flera alias, nekades under 2018 ingång till riksdagen då ansågs vara en säkerhetsrisk. Redan 2016 avslöjades att Putilov, då under namnet Alexander Fridback, ägnade sig åt att sprida desinformation som anställd av SD Riks.
Riksdagsledamöterna Martin Kinnunen och Markus Wiechel reste till Rysslands allierade Syrien år 2017 och där träffade man företrädare för Bashir Assads regim, som begått grova övergrepp mot sitt eget folk under kriget.
Kommentar: Nu har det samlats några nubbar till i soppan men ingen riktigt rejäl spik ännu…
Peter Hultqvist forts: Och nu i går, precis som Anders Ygeman berättade, så avslöjades att en anställd på SDs riksdagskansli inbjudit till någon form utav firande för Nazitysklands anfall på Polen. Sånt gör man inte utan anledning. Sånt gör man inte på skämt. Det här säger mycket om vad som pågår inom den här SD-miljön, om mentalitet, om samtal, om vad man tycker är intressant. Så det här är någonting som också sätter en karaktär på SD bland alla de andra händelserna som skett genom åren. Det finns en lång lista på det. Och den fråga man nu ställer sig, det är ju om SD ska få ministerposter eller insynsposter på utrikes- och försvarsdepartementen och vad det i förlängningen kan ha för konsekvenser för rikets säkerhet. Och det är ju naturligtvis så att det här är någonting som Moderaterna, KD och Liberalerna måste också ge ett svar på. Hur ser de på det här? Är SD solitt när det gäller den här typen av frågor?
Jag tycker att det är allvarligt att sådana här saker sker, att vi ser den här typen av politiskt agerande ifrån Sverigedemokraterna och risken av att de får tillgång till information som är central när det gäller rikets säkerhet. Det är rimligt att SD redovisar vilka kontakter de har haft med Ryssland innan invasionen av Ukraina och också efter. Och Moderaterna och de övriga i högern måste också ge sitt svar: är de beredda att ge SD insyn, tjänstemän eller ministerposter när det gäller justitie-, försvars- och utrikesdepartementet? Det är väldigt rimligt att de ger svar med anledning av att Jimmie Åkesson har sagt att naturligtvis ska de ha ett ordentligt grepp i hela regeringspolitiken, i den händelse att olyckan är framme på valdagen. Men vi ser ju naturligtvis en annan framtid från vår sida.
Kommentar: Hela det här stycket är så bisarrt att det knappt går att kommentera det. Ingenting konkret, ingenting som på något sätt visar varför regeringspartiet i Sverige anser att det sannolikt näststörsta partiet verkligen skulle vara ”ett säkerhets- och utrikespolitiskt hot”. Man kan ju inte anklaga Sverigedemokraterna för att vara det liksom på förhand, i förväg, för att man tycker illa om partiet och för att man är skärrad över att man anar att makten kommer att glida en ur händerna. Om Sverigedemokraterna mot förmodan skulle komma att inneha ministerposter i en eventuell M/KD/L/SD-regering och och att någon sverigedemokratisk minister då begår brott som hotar Sveriges säkerhet eller utrikespolitiska läge så ska han/hon givetvis avgå och, i förekommande fall, bestraffas. Men som det ser ut idag, den 5 september då detta skrivs, så är chansen eller risken, hur man nu vill se det, liten att sverigedemokrater kommer att sitta i en möjlig kommande regering. Och man kan inte döma någon innan den har begått ett brott, det borde de två ministrarna och hela resten av den socialdemokratiska regeringen inse. Att de inte gör det, borde kanske väcka oro för att deras agerande kan utgöra ett hot mot rättssäkerheten i Sverige.
Efter försvarsminister Peter Hultqvists långa, entonigt och sakmässigt innehållslösa innantilläsning, återkommer inrikes- och migrationsminister Anders Ygeman, som fortsätter läsa innantill med lika entonig röst men i lite snabbare tempo:
Anders Ygeman: Auktoritära och högerextrema partier har inte sällan ett starkt intresse av utnämningsmakten. Man vill ta politisk kontroll över rättsväsende, universitet, medier och myndigheter.
Kommentar: Ursäkta, men har inte Socialdemokraterna själva det också, i allra högsta grad? Har inte alla partier ett starkt intresse av utnämningsmakten, om man ska vara realistisk? Och ligger inte det i sakens och politikens natur att sittande regering är angelägen om att använda den rätt den har att utnämna personer till viktiga ämbeten och poster? Se bara på hur många viktiga poster till exempel Dan Eliasson utnämndes till, gång efter gång? Socialdemokraterna vill ha ”rätt man på rätt plats” och månar om sina egna och det är inget konstigt med det. Utom att man kanske inte om och om och om igen bör utnämna personer som inte klarar sina uppgifter.
Anders Ygeman forts: Senast för några månader sedan sa Jimmie Åkesson att han inte inte är beredd att trycka fram Ulf Kristersson som statsminister om hans parti inte får ett avgörande inflytande över utnämningsmakten. Det är ju en av regeringens viktigaste uppgifter att utse en rad höga ämbeten: domare, rektorer för universiteten, ambassadörer, myndighetschefer för polis, Säpo, försvarsmakt. Utnämningsmakten påverkar därmed hela statsapparatens sammansättning. Sveriges demokrati bygger på fria, oberoende domstolar, myndigheter, universitet och fria, oberoende medier. Detta står nu på spel. För om Sverigedemokraterna får kontroll över utnämningsmakten så har deras riksdagsledamot och tidigare partisekreterare Björn Söder sagt att han, citat, ska städa upp på justitiedepartementet och Polismyndigheten. De har antytt att de kommer att lägga sig i och kräva inflytande över tjänstemän, domare, generaldirektörer för att ge sitt stöd till Ulf Kristersson som statsminister. Det är allvarligt och skulle riskera att bli en radikal förändring av hur systemet fungerar i Sverige idag.
Kommentar: Ursäkta, men ”detta står nu på spel” gäller väl lika mycket när det är Ygeman och hans kollegor som innehar utnämningsmakten? Den här märkliga ”press briefen” handlar om att man från det hållet anser sig själva vara de enda som kan styra landet. Eller ”vanstyra”, skulle man kunna säga med facit från de senaste åtta åren. Det handlar helt uppenbart inte om något annat än krampaktiga försök att få behålla makten, det handlar inte om vad några enskilda sverigedemokrater eller ens partiets ledare har sagt eller gjort. Dessutom: ”städa upp på justitiedepartementet och Polismyndigheten” kanske behövs och kanske är något som även andra partier än SD välkomnar. Ska Socialdemokraterna då anklaga också dem för att vara ”säkerhetspolitiska hot”?
Vad gäller uttalandet om att det skulle bli ”en radikal förändring av hur systemet fungerar i Sverige idag” så är det väl just det som krävs efter de åtta åren då Sverige gått från att vara ett av de tryggaste och säkraste länderna i världen till att bli det våldsammaste landet i EU. OBS! Förändringen började redan under moderaternas regeringstid, så skulden ligger inte enbart på Socialdemokraterna. Dock har läget drastiskt förvärrats under deras åtta år i regeringsställning. Dessutom så är det folket som röstar och – i en demokrati – avgör vilket styre landet ska ha. Och ett nytt styre kan göra radikala förändringar, det är inte hugget i sten att det är socialdemokratiska system som ska gälla i all evighet. Sådana tongångar från de här två ministrarna, som företräder hela den nuvarande regeringen, låter omisskännligt likt vad man kan vänta sig i en diktatur, aldrig i en demokrati. Det är mycket obehagligt.
Anders Ygeman forts: Vill man få en inblick i vilket samhälle Sverigedemokraterna eftersträvar behöver man inte leta länge. De har nämligen vid ett flertal tillfällen själva målat upp just Ungern som föregångsland. Ett land där utvecklingen av demokrati och rättsstatens principer är oroande. Den ungerska regeringens kontroll över statligt ägd public service media är numera omfattande och nyhetsrapporterandet ligger helt i linje med den ungerska regeringens prioriteringar och narrativ. Och det är knappast en slump att Sverigedemokraterna har röstat emot sanktionerna av Ungern och Polen för deras ingrepp i utnämningsmakt och inblandning i de fria medierna.
Kommentar: Svaret på Ygemans fråga om hur mycket inflytande Sverigedemokraterna, som det näst största eller tredje största partiet, kommer att få över svensk politik borde han inte ha behövt ställa. Han borde väl veta att inflytandet i demokratisk ordning blir i enlighet med folkets vilja, det vill säga inflytandet står i förhållande till hur stor andel av väljarna som röstat på ett visst parti. Det är faktiskt en sällsynt pinsam fråga för en minister att ställa, det måste man ändå säga.
Anders Ygeman forts: Frågan är då inte om utan hur mycket inflytande Sverigedemokraterna kommer att få över svensk politik om den högerkonservativa sidan vinner valet om nio dagar. Partiet har tydliggjort att de kommer att ställa krav på politiskt inflytande i paritet med sin storlek. Det är naturligtvis ett rimligt krav. Men partiets kopplingar till Ryssland går inte att skylla på enskilda personers ställningstaganden, det är en fråga för hela partiet och ytterst en fråga för den politiska ledningen och Jimmie Åkesson som själv, som nämnts innan, har haft väldigt svårt att välja mellan auktoritära regimer som Orbán mot Macron eller Putin mot Biden.
Det råder således ingen tvekan om att Sverigedemokraternas kopplingar till Putins Ryssland kan utgöra en säkerhetsrisk för Sverige.
Kommentar: Efter en krystad harang om Partiets ”kopplingar till Ryssland” via ”enskilda personer” kommer minister Ygeman fram till att ”det råder således ingen tvekan om att Sverigedemokraternas kopplingar till Putins Ryssland kan utgöra en säkerhetsrisk för Sverige”. Att anklaga någon, några, ett helt parti för att de ”kan utgöra en säkerhetsrisk för Sverige”, det land där dessa människor är verksamma, utan några som helst bevis på hur det säkerhetshotet ser ut, är helt häpnadsväckande. Man tror sig förflyttad till en helt annan typ av stat en totalitär sådan, där man summariskt och på knappt ens indicier, anklagar människor för något så allvarligt som att de ”kan utgöra en säkerhetsrisk för Sverige”.
I det här sammanhanget skulle man vilja veta vad Ygeman & Co har gjort i fall som detta (många liknande fall har rapporterats genom åren):
Klicka på textrutan för att läsa texten.
Kort utdrag ur texten:
En irakier som talar arabiska har anlitats av Migrationsverket som tolk för de mer än 500 asylsökande som placerats där. Han berättade att de flesta av dem säger sig komma från Syrien och att en majoritet av dem är anhängare till IS! När dessa förstod att irakiern var en “avfälling” till den “rätta tron” så utsatte de honom för dödshot och även hans familj. De tog till och med reda på var han bodde och var hans barn gick i skola och lovade att mörda hela hans familj på det sätt som man dödar alla ogudaktiga.
———-
På förläggningen befinner sig fortfarande en majoritet IS-anhängare. Så hotet kvarstår mot honom och hans familj (och oss alla) och han har därför fått sluta som tolk och att vara en länk mellan de asylsökande och det svenska samhället. Så här går det alltså till i det här landet och mannen säger att det är helt vansinnigt att Sverige inte kontrollerar vad det är för några man släpper in
Kommentar: Ovanstående skrevs för mer än sju år sedan. Detta och mycket annat har varit väl känt för Ygeman. Så vilka människor utgör ett större säkerhetspolitiskt och allmänfarligt hot mot Sverige, anser Ygeman: Sverigedemokraterna, som uppåt 20 procent av väljarna verkar önska ska få mer att säga till om, eller alla dessa människor som tagits in i landet utan att man vet vilka de är och varför de är här?
OBS! Brasklapp eftersom risken annars är överhängande att man vill missförstå: det finns flyktingar, faktiska flyktingar i Sverige som styrker sin identitet, som faktiskt söker och behöver skydd. Det är inte dem detta handlar om.
Klicka på textrutan för att läsa inslaget på SVTs sajt.
Samtidigt kan det vara bra att passa på att påminna om ytterligare en betydligt större säkerhetsrisk i Ygemans Sverige än partiet Sverigedemokraterna, nämligen alla de människor som kommit hit från främst utomeuropeiska länder utan asylskäl och som stannat kvar här illegalt. Eller bara vandrat in utan att ens söka asyl, vilket poliser vittnade om 2016.
Ur texten från den 27 januari 2016, alltså för 6,5 år sedan och hela den tiden har Anders Ygeman varit ansvarig minister:
Uppemot 80.000 personer som sökte asyl i Sverige förra året kan komma att utvisas. Regeringen har gett i uppdrag till Migrationsverket och polisen att förbereda utvisningarna. …
– Jag tror vi får se mer av chartrade flygplan, framför allt i EU-regi, säger Anders Ygeman.
De som inte får stanna i Sverige i första hand ska återvända frivilligt.
– Det handlar om att motivera människor och vara beredd att hjälp till med återvändandet men ytterst måste vi vara beredda att använda tvång, säger inrikesministern.
Kommentar: Vad blev det av detta, Ygeman? Vilket parti var det som tillät att risker mot Sveriges säkerhet fick öka och bita sig fast här? Man ska nog sopa framför egen dörr innan man börjar kräva att andra ska sopa framför sin.
Anders Ygeman forts: Efter valet kan Sverigedemokraterna bli ordförande för försvarsutskottet eller utrikesutskottet. De kan bli talman i Sveriges riksdag (de har redan haft en andre vice talman i riksdagen… Min anm.). De kan få tjänstemän i regeringskansliet, på utrikesdepartementet, försvarsdepartementet eller statsrådsberedningen. De kan till och med få statsrådsposter i en kommande regering. Och den frågan som Ulf Kristersson måste svara på det är hur han ska förhindra att Sverigedemokraternas Putin-koppling får inflytande över kommande regering och begränsar en kommande regerings agerande i framtida eller pågående konflikter.
Och med det sagt är vi redo för att svara på frågor.
Anmärkning: Och de frågorna och svaren fick vare sig Socialdemokraternas tilltänkta väljare, medierna eller andra intresserade ta del av för där bröt de sin sändning…
Slutkommentar: Den här texten handlar egentligen inte om Sverigedemokraterna och tar inte ställning vare sig emot dem eller för deras politik. Det relevanta är att det handlar om ett stort, demokratiskt valt riksdagsparti med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra partier, inklusive riktigt små partier så som Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Samma demokratiska spelreglar gäller för alla. Och – vilket de tycks glömma – de gäller också Socialdemokraterna själva.
Det kunde lika gärna ha varit Moderaterna som varit måltavla för anklagelserna om att vara ett ”säkerhets- och utrikespolitiskt hot”. Hade Moderaterna varit lika stora som, eller större än, Sverigedemokraterna i de senaste mätningarna så hade Socialdemokraternas desperata sista-minuten-fulspel riktats mot dem. Att ett parti som klart hotar Socialdemokraternas makt utsätts för diktaturfasoner av sittande ministrar är givetvis lika fel vilket parti det än gäller.
Se och hör hela det här märkliga utspelet av Peter Hultqvist och Anders Ygeman här:
Kommentar: Alla bör bilda sig en egen uppfattning om vilka som utgör vilka sorters hot mot vem, vad och vilka. Men ta gärna reda på så mycket fakta som möjligt. I en demokrati – så länge landet är det – har var och en rätt att tänka, tycka, tro och rösta fritt.
