Det kom ett mejl från en invånare i en ganska liten kommun:
Jag läser din text ’Ska kommunerna bryta mot bestämmelserna?’ 19 september. Jag vill bara tipsa om att detta förekommer på flera ställen.
I min hemkommun har kommunstyrelsen gett förvaltningen i uppdrag att ordna boende åt, vad man nu kallar ”ensamkommande asylsökande” – som om inte väldigt många asylsökande kommer ensamma! De som avses är förstås ensamkommande personer som påstår att de är under 18 år och som hittills bott på HVB-hem i kommunen.
Under våren bestämdes att dessa asylsökande, när de fyllde 18 år, i enlighet med lagen skulle överflyttas till något av Migrationsverkets boenden och att kommunens ansvar därmed skulle avslutas eftersom de var vuxna. Efter debattartiklar i lokaltidningen av ett antal gode män så fick man till ett möte med representanter från kommunen som därefter uttryckte något i stil med att de nu ”fått information som ställde tidigare beslut i annat ljus”.
Kommunen har således beslutat att bekosta boenden för minderåriga åt asylsökande som är över 18 år gamla. Det ska gälla under hela 2018. Varför man gör det när lagen anger att vuxna asylsökande är Migrationsverkets ansvar vet jag inte. Inte heller vet jag vad som sedan ska hända, och hur man tänker agera givet de förutsättningar som kan hinna inställa sig till 1 januari 2019 framgår inte.
Om de boende hunnit få avslag och är i Sverige utan tillstånd – då måste väl kommunen vräka dem? Hur blir det med utrustningen av boendet? Möblerna, tv-apparater, IT…? Och hur många går dessa personer utan rätt att ens vara i kommunen före i bostadskön?
Vår kommun har tagit emot ett stort antal asylsökande/nyanlända (som jag är emot det uttrycket! Det låter som om de kommer från yttre rymden till Jorden!), fler än som skulle tilldelats enligt Migrationsverkets beräkningar om man ser till kommunstorlek och möjligheter till jobb etc. Redan finansierar kommunen genom skatter jobbplatser och praktik för att få ut dessa personer på arbetsmarknaden. Det kan inte vara rätt att vi då ska ta på oss ännu mera i kostnad och ansvar? Särskilt som det inte ens är i enlighet med lagen!
Tyvärr lutar jag åt att hålla med dig där du skrev att ”Sverige är a lost cause”. Jag tycker allt känns hopplöst och min vilja att betala skatta för allt detta är noll. Tilläggas kan att staten i övrigt lämnat kommunen: Försäkringskassa, arbetsförmedling och polis har stängt och flyttat från X där jag bor med flera orter i landskapet. I hela landskapet, geografiskt till ytan ungefär som Storstockholm, finns en patrullerande polisbil att ta hand om inbrottsligor (som tryggt bosätter sig här under tiden de går på stöldturné), smuggelkaravaner till/från Norge, bostadsinbrott, knark, misshandel….
Staten överger oss och tvingar oss att leva i otrygghet att försöka hantera effekterna av en totalt havererad asylinvandringspolitik.