Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016) och Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt (1.10 2016).
Vi är fem opinionsbildare från Sverige på ”asylresa” i Helsingfors. På eftermiddagen den 27 september tar Migri – så kallas Migrationsverket i Finland – emot oss på sitt kontor på Bryggerigatan 2 A.
Det är en imponerande samling experter och sakkunniga med generaldirektör Jaana Vuorio i spetsen, som hälsar oss välkomna: Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation; Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster, asylenheten; Hanna Kautto, kommunikationschef, enheten för kundrelationer och kommunikation; Matias Kallio, överinspektör, asylenheten; Olli Snellman, chef för resultatområde, mottagningsenheten och Tuomas Koljonen, specialsakkunnig, enheten för juridisk service och landinformation.
Vi hälsas välkomna av generaldirektören som uppskattar att vi är där och nämner att Migri har haft besök från andra länder, bland annat Norge. Men ingen svensk journalist eller opinionsbildare och inga politiker från Sverige har varit där, inte en enda. Vi är således de första och de enda från Sverige som besökt Migri.
Ointresset från svensk sida är inte särskilt förvånande, självtillräckligheten hos svenska medier och politiker är skriande och är man så nöjd och belåten med Sveriges sätt att hantera den största kris som drabbat landet i många mannaminnet, ja då behöver man ju knappast åka till Finland för att lära sig något. Trots att den ordning och reda, den effektivitet och det välfungerande system som existerar där torde kunna fungera förebildligt till och med för länder med betydligt mindre ”utmaningar” (svensk omskrivning för ”stora problem”) än Sverige.
Rummet, möblerna, kaffekopparna, själva miljön skulle lika gärna kunna vara Sverige, där märks ingen skillnad. Men så snart Migris personal börjar prata är det nästan som att förflyttas till en annan planet. Bemötandet är respektfullt och seriöst och yrkeskunskaperna självklara. Presentationerna av olika områden inom asylprocessen genomförs professionellt och utan åthävor, sakligt, tydligt och korrekt. Generaldirektören sitter med under hela det drygt två timmar långa mötet och är hela tiden också andligt närvarande och genuint och positivt intresserad av vad hennes personal säger och vi får höra och av vilka frågor vi ställer.
Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten börjar. Som finlandssvensk talar hon svenska och även om en del begrepp och ord skiljer sig från de sverigesvenska är det lätt för alla att följa med och förstå vad hon talar om. Till stöd för sina ord har hon en utmärkt Power Point-presentation som också – utan krusiduller – tillställs oss för information dagen efter. Hon talar om asylprocessens förlopp. Och det skiljer sig rejält från det svenska asylprocessförloppet. Presentationen innehåller följande delar:
- Mottagande och registrering av asylansökan
- Automatisk sållning av asylsökningar
- Utredning av identitet, inresa och resrutt
- Bokning av asylsamtal
- Asylsamtal
- Beslutsfattande
- Delgivning av asylbeslut och överklagande
Polisen eller Gränsbevakningsväsendet tar alltså emot asylansökan och anhängiggör (inleder) ärendet i utlänningsregistret (UMA-systemet, se faktaruta i slutet av texten) och öppnar samtidigt inkvarteringsärendet i det elektroniska systemet. Därefter registreras basuppgifterna, man tar fingeravtryck, gör sökningar i olika datasystem (Eurodac osv.) och den asylsökandes identitetshandlingar kontrolleras och så görs en automatiskt sållning, till exempel till Fast track.
Följande sållningskriterir finns:
• Interna förflyttningar inom EU
• Fast track
– Personer som tagna i förvar/fängelse
– Nya ansökningar av samma person (efter negativt beslut)
– EU-medborgare
– Säkra ursprungsländer
– Asylorsaken endast ekonomisk eller hälsomässig
• Dublin (träff i Eurodac eller VIS, familjeband inom medlemstaterna)
• Dublin ensamkommande minderåriga
• Personer som uppvisat identitetshandlingar
• Övriga (personer som inte uppvisat identitetshandlingar)
• Sårbara grupper
Så sållas de olika typerna av ärenden och först därefter börjar den faktiska asylhanteringen, asylprocessen.
Fortsättning i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.
