Betraktelser och funderingar en söndag i februari 2017
Det är precis som min morfar (salig i åminnelse) brukade säga: ”Nu är det för sent att stiga tidigt opp”.
Sverige – svenska politiker och ett stort antal mediemänniskor i första hand – måste vara världsmästare i förnekelse och ”vi låtsas som det regnar trots att vi ser katastrofen komma rusande mot oss som ett snälltåg”-leken! Grattis – eller snarare o-grattis – till den utmärkelsen, alla de som under decennier åtminstone utåt varit hårdnackat faktaresistenta och agerat som om verkligheten inte fanns. O-grattis, alla de som förstört så mycket både för folket och för dem som de, utan någon som helst eftertanke och reflektion tagit in i landet utan att veta:
1) vilka de är
2) varifrån de kommer
3) varför de kommer
4) hur gamla de är
Sedan har de undanhållit en hel del fakta om vilka som är överrepresenterade när det handlar om gruppvåldäkter och våldtäkter, bland annat av barn, både på asylboenden och andra ställen och överhuvudtaget mörkar ni uppgifter som befolkningen har rätt att få ta del av. Det räcker inte med att beskriva ett gäng våldtäktsmän som ”mörkklädda” eller rånare och misshandlare som att de ”var klädda i sneakers, jeans och huvtröjor”. Människor vill veta vilka som utför sexuella trakasserier på allmänna bad. Människor vill kunna frekventera anläggningarna precis som förr utan att riskera ytterst obehagliga och kränkande tafsanden och värre. Människor vill ha stopp på det så att de kan simma och bada utan rädsla i de anläggningar de själva betalat för.
Det som faktaavstötande politiker och andra (o)ansvariga har gjort – och fortsätter att göra – är att slå sönder, sabotera och förstöra sitt eget land. Det tidigare välmående, trygga landet som det tidigare varit tryggt och gott att leva och bo i, det har svenskar själva kört mot helvetets rand. Många är redan där, vid den randen, och tvingas leva där. Svenska politiker och andra inblandade måste vara bland de fegaste och/eller mest obegåvade på jorden som till och med när katastrofen är ett faktum, samhället krackelerar och det redan till ganska stor del har fallit samman, står kvar i de hörn de målat in sig i. Många dessutom med huvudena mycket djupt nedborrade i sanden och stjärtarna i vädret. Ibland drar några av dem upp huvudena och kvackar yrvaket (innan huvudena snabbt sticks ner igen):
– Vi ska bygga Sverige starkt! (Anna Kinberg Batra, Moderaterna)
– Refugees welcome! (Massor av politiker och ministrar från så gott som alla partier, m.fl.)
– Jag ska skapa 60.000 nya jobb! (Annie Lööf, Centerpartiet)
– Vi accepterar inte att organiserad brottslighet tar över i vissa stadsdelar. (Stefan Löfven, Socialdemokraterna)
– Han hade trots allt etablerat sig väl i landet och det gick bra för honom. Då kändes det oskäligt att yrka på utvisning. (Extra åklagaren i Mariestads-fallet).
Exemplen kan tusenfaldigas, det här är bara några spott i havet.
Skäms! Fast det ordet räcker inte på långa vägar; det finns inga ord som räcker till för att beskriva hur fullständigt ansvarslöst och nästintill debilt politiker, regeringsmedlemmar och många andra i Sverige har betett – och beter – sig.
Klicka på bild- och textrutan för att komma till reportaget av SR P4 Jönköping..
Vad tror förresten politikerna och alla andra i förnekelsebranschen att Hani Alhalak tycker om att bo i ett garage i en liten plywoodkub om 10 kvm som han delar med en annan, för honom främmande hitkommen man?
Hani, Alaa, och alla andra i deras situation undrar varför Sverige har tagit in dem när när Sverige varken kan ge dem bostäder eller jobb eller ens ett värdigt liv. Detsamma är vi många andra som också undrat under lång tid.
Vad säger och gör de som är i förnekelsebranschen när de här frustrerade männen, som känner sig rejält lurade, tröttnar och blir riktigt förbannade? Polisen har ju knappt några resurser och är inte tillräckligt många för att klara vare sig demonstrationer, upplopp eller andra svåra situationer. Inga andra finns det heller som kan skydda oss mot det som kan komma att ske om/när frustrationen och vreden övergår i raseri. Och valboskapen har heller inga livvakter (valboskapen får bara betala för dem) vilket många av förnekelsebranschfolket gett sig själva.
Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten i Dagens Nyheter.
Statsminister Stefan Löfven (S) till Dagens Nyheter.
– Vi accepterar inte att vi har organiserad brottslighet som tar över vissa bostadsområden eller delar av städer.
Var har han – och föralldel de flesta andra politikerna och alltför många mediemänniskor och twittrande halvkändisar – varit det senaste decenniet?
Polisen verkar tämligen håglös och rådlös under en starkt kritiserad ledning av en person som lämnat större och mindre skandaler efter sig där han varit tidigare. Mycket gott kan sägas om enskilda poliser, särskilt ur det lite äldre gardet som har haft andra och bättre arbetsvillkor och varit mer självständiga och betrodda tidigare. Men en del ur en kanske mer ”skör” och bortskämd generation kan man tycka gnäller lite i onödan emellanåt, i stället för att spotta i nävarna och jobba på.
Men tid att anmäla och utreda att en enskild polisman anser att ”polisen har totalhavererat”, det har man tid och resurser till. Trots att det är ett allmänt faktum att polisen inte fungerar, till och med inrikesminister Anders Ygeman känner till det. Och att polismannen anger förnamn på de misstänkta i de brott som han arbetat med under gångna veckan, vad är det för konstigt med det? Hade det varit svenska brottslingar och han hade skrivit svenska förnamn så hade saken knappast vare sig anmälts eller skrivits om. Nu meddelar polismannen fakta genom att ange utländska förnamn och då tas skattemedel och rättsliga resurser i anspråk för att ”titta på det”. Det är nog mycket viktigare att man ”tittar på” det som man i landets regering via nuvarande statsministern Stefan Löfven, efter flera decennier kommit på, nämligen just att det pågår allvarlig organiserad brottslighet i vissa förorter som nu inte ska accepteras.
Kicka på text- och bildrutan för att komma till texten på Dagens Samhälles sajt.
Skolan har politikerna också lyckats förstöra. Lärarna har knappt något att säga till om, som i andra länder, där politikerna aldrig lägger sig i deras arbete, utan politikerna i det allt märkligare landet Sverige lägger sig i detaljer som om det ska vara tillåtet att ha keps på sig i klassrummen och om de (politikerna) ska förbjuda eleverna att ha mobiler under lektionerna. Herre Gud! Hur någon står ut att vara lärare i Sverige ter sig obegripligt.
Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten i Dagens Nyheter.
Sjukvården förfaller på många olika plan och områden. Akuten kan man inte åka till, blir man allvarligt sjuk är det bäst att be en sista bön (eller låta bli) och hoppas att slutet ska komma snabbt. För att ligga i en korridor i 13 timmar (som folk tvingas vänta på akuten på Södersjukhuset) innan någon kanske har tid att se till en och undersöka en – det är knappast så man ska behöva ha det när man har svåra smärtor eller till och med håller på att dö. Det är ovärdigt. Det är fel.
Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten i Dagens Nyheter.
Bristen på intensivvårdsplatser för barn är akut i hela Sverige. DN:s kartläggning visar att en fjärdedel av det fåtal platser som finns i landet är stängda. Nya Karolinska skulle ge fler vårdplatser, men det har i stället blivit färre. Svårt sjuka barn har skickats utomlands på grund av platsbristen.
Vi har betalat – och betalar också än så länge, om än allt mer motvilligt – för att samhället ska fungera men vi kan omöjligt göra det vad gäller hundratusentals människor från Mellanöstern och andra länder som politikerna – som angetts ovan – utan eftertanke och reflektion tagit in i landet utan att bry sig om att verkligen ta reda på:
1) vilka de är
2) varifrån de kommer
3) varför de kommer
4) hur gamla de är
eller hur de och vi ska kunna leva i de parallellsamhällen som skapats.
”Integration” – det vet alla vid det här laget, också de som är inmålade i hörn även om många ännu inte erkänner det – är inget som någonsin har fungerat i Sverige. Bland annat har kraven på dem som kommit hit varit för låga; inte sällan så gott som obefintliga. Bidragssystemen har varit för generösa och ”snällismen” för utbredd. Så detta är nu vad vi har att förhålla oss till i stora doser:
• separata samhällen med helt olika värderingar och värdegrunder
• totalt olika syn på män och kvinnor och jämställdhet
• våldsbenägenhet och våld
• hedersförtryck, främst – men inte enbart – av flickor och kvinnor
• laglösa områden, så kallade no go-zoner
• hög andel personer med ingen eller medioker utbildning
• för Sverige helt främmande sedvänjor och kulturella yttringar
• en religion, islam, som inte fungerar praktiskt i offentligheten i en demokrati (men privat, i hemmen)
Det är inte folket som har bett om att det ska bli så här. Asylinvandrade (de med faktiska flykt- och skyddsskäl) har inte heller önskat detta. Men det här är vad strutspolitikerna tvingat på oss alla. Och så har de mage att fortsätta att ”söka mandat för att leda Sverige”. Snart står landet inte längre vid helvetets rand utan har ramlat ner i det. Det kan mycket väl bli i år, 2017.
Till slut: Som det ser ut i Sverige ser det inte ut i de tre nordiska länderna Danmark, Norge och Finland. Inte på något enda område: skola, sjukvård (sjuka barn från Sverige har flugits till Finland för vård), polis (96 % av finländarna har stort eller mycket stort förtroende för polisen), försvar (Sverige har knappt något försvar) och asyl & migration (Sverige har beviljat tre gånger så många människor uppehållstillstånd som de tre nordiska länderna tillsammans). I de andra länderna har de gjort vad svenska politiker ständigt kräver att andra EU-länder ska göra, nämligen: ”tagit sitt ansvar”. Medan det är Sverige som inte har gjort det… Där, i de övriga nordiska länderna, har politiker, media, myndigheter och folket tagit ansvar. Både för sitt land, sitt folk och för de asylsökande som, efter noggranna utredningar av identitet, asylskäl och ålder på rättsliga grunder beviljats asyl, det vill säga en fristad, skydd.