SR P4 Skara
bor
g rapporterar om syrier som tagit sig till Sverige för att söka asyl, men som är missnöjda med förhållandena här. Läs och lyssna på inslaget här.
Läs också artikeln Förflyttade mot sin vilja i Skaraborgs Läns Tidning.
Ja, vad ska man säga? Varifrån ska boenden, som motsvarar de asylsökande krav och önskemål och som gör att de vill stanna i Sverige (?), skakas fram när det helt enkelt inte finns bostäder åt alla som kommer? Och hur stort är syriernas behov av permanenta uppehållstillstånd (vilket Sverige är enda landet i världen som beviljar syrier) om de hellre åker tillbaka till Syrien för att boendet här inte uppfyller de krav (!!) de ställer? En av de asylsökande syriska kvinnorna säger:
Om situation är som på det boendet vill jag hellre åka till Syrien.
Det står dem givetvis fritt. Det kommer ju knappast att bli bättre eller lättare för dem att anpassa sig till livet här om de har en verklighetsfrämmande och negativ attityd från början. Sverige är ju inte något turistmål där man som asylsökande, som ju hävdar skyddsbehov och därför söker skydd här, kan ställa krav på vad som ska tillhandahållas och vilken standard de skyddssökandes boende och mat ska ha när de kommer hit.
Med detta sagt behöver det också påpekas att det finns både dåliga och snudd på undermåliga boenden som snabbt smällts upp för att 1) ägarna ska tjäna en rejäl hacka och 2) för att strömmen av asylsökande är så enorm till Sverige, Det finns helt enkelt inte faktisk och praktisk möjlighet att vare sig på kortare eller längre sikt inlemma dem alla i ett litet land med färre än 10 miljoner invånare. Dessutom ett land där det inte ens finns bostäder eller jobb ens åt den egna befolkningen.
Jag upphör aldrig att förvånas, inte ens efter att ha följt asylinvandringsfrågorna i snart 20 år! Jag upphör inte att förvånas över kraven från dem som söker sig hit – och som lurats tro att de kommer till paradiset – och inte heller över handfallenheten hos svenskarna som tror att alla asylsökande 1) är fattiga och outbildade och 2) har asylskäl.
När ska alla ögon, öron och sinnen öppnas i detta land? När ska myndigheter och andra involverade i asylinvandringen (snart sagt hela folket, på olika sätt) börja förstå att asyleriet är en jätteindustri och att allt sannerligen inte är svart eller vitt utan i allra högsta grad svart och vitt. Samtidigt. Och när ska någon ta krafttag på området för att se till att det blir ordning och reda, att utlänningslagen följs och att alla som inte beviljats rätt att vistas här lämnar landet och inte tillåts bygga upp farliga parallellsamhällen?
När det gäller de människor som omtalas i SR P4 Skaraborgs rapport så måste de ges en realistisk bild av vad som gäller och vad som väntar dem i Sverige. Och få tydlig information om att krav på boendestandard och mat etc inte kan ställas av dem, utan att de måste anpassa sig till det land dit de valt att söka sig.
Till slut: Att Migrationsverket inte klarar av situationen med de stora skaror människor som anländer hit, det har stått klart under lång tid. Ingen – inte heller regering och riksdag – kan påstå sig ha varit ovetande om att läget skulle bli (och nu är) katastrofalt. Personalen på Migrationsverket tvingas hafsa igenom ansökningar om uppehållstillstånd och risken att det blir felaktiga beslut är mycket stor. Någon tillsyn av asylboendena utförs inte, efter att Migrationsverket har godkänt dem. Skolorna klarar inte av alla nya elever, sjukvården belastas, det finns inte bostäder och det finns absolut inte arbete åt alla som kommer, och man kan med fog undra varifrån pengar till att försörja, hysa, utbilda och vårda alla dessa människor ska tas. Legitima frågor, legitim oro.
Vad säger statsministern i den humanitära stormakten Sverige?