I en ledare i NWT den 3 december under rubriken Kontrollera gränserna kan man bland annat läsa:
Nu kommer inte något mer att återstå för Sverige än att också stänga gränsen för asylsökande, och skicka tillbaka dem till de säkra länder som de närmast kom ifrån, oftast Danmark och Tyskland. Det är vad Moderaterna föreslagit och som Socialdemokraterna kommer att tvingas till med eller (förmodligen) utan Miljöpartiet i regeringen. Och EU måste snarast se till att både Schengen och Dublinförordningen följs av alla.
Alla (nästan) verkar plötsligt ha förstått att det inte går att ta emot fler asylsökande i Sverige nu. Det borde ha varit uppenbart för politiker (och journalister) med öppna öron och ögon redan för länge sedan. Sverige borde ha harmoniserat sina regler och sina system med de övriga nordiska ländernas, i stället för att ständigt kräva att andra länder ”ska ta sitt ansvar”. Då hade det inte sett ut som det gör idag och Sverige hade kunnat ha en ganska god beredskap och möjlighet att ta emot asylsökande.
Men sedan finns det politiker och partier som antingen inte förstår (och det är allvarligt) eller inte vill förstå (det är också allvarligt) och som uttalar sig så här i Sveriges riksdag. Alltså inte vid ett politisk agitationstillfälle, utan i Sveriges lagstiftande församling. Kommentarer efter videoklippet.
Det är Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson, vars bakgrund jag inte alls känner till, som här den 2 december salvelsefullt uppträder i riksdagen som om hon talade på en politisk manifestation eller – tänker jag när jag ser minspel och gester – rentav som om hon sökte in till Dramatens elevskola. Men hon är faktiskt representant för i första hand Centerpartiets väljare och i andra hand också för hela folket. Vad säger hon då? Jo:
Andrum. Vi behöver ett andrum. Vilken typ av ”andrum” behöver människorna, som nu inte överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa. Där vårt system, vårt Migrationsverk, våra domstolar bedömer att de här människorna inte kan vara kvar i Syrien, i Afghanistan i Iran, dit vissa skickas tillbaka trots att de inte ens är därifrån och så vidare. De här personerna kan inte få något ”andrum” i det här.
Jag hör det här upprepas gång på gång på gång: ”andrum”. Som om det bara var att vrida ner kranen och så existerar inte de här personerna för en stund. Och det är därför retoriken med EU går stört mig för man får det att framstå som att det här går att göra på ett humant sätt. Det går inte att göra på ett humant sätt! Det ska man ha väldigt klart för sig här. De här människorna kommer att fara otroligt illa i den här situationen, otroligt illa! Och de tusentals, tusentals, tusentals personer som nu kommer att hållas ute med de id-krav framförallt som ni ställer, med den anhöriginvandring som jag har nämnt tidigare som gör att familjer kommer att separeras, hållas isär och inte ha nånstans där de kan återförenas. Det är de människorna som ni säger att ”ja, vi ska ta ett andrum ifrån dem”. Men de finns ändå, även om de inte finns inom vart geografiska territorium så existerar de någon annanstans. Och vad blir konsekvenserna av det? Jag önskar att man kunde vara tydlig, stå upp för att det är det man åstadkommer och att det är det som är konsekvensen. Att för att kunna försvara våra fyrkantiga, byråkratiska system så är man beredd att offra de här människorna. För det är det ni gör nu.
Lite ärlighet i det skulle jag verkligen uppskatta även om jag förstår att det här är ett svårt beslut.
Kommentarer:
Sverige har inte ansvar för att/om människor ”överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa”. Sverige varken kan eller har rätt att lägga sig i andra länders system som inte är som det svenska. Nordkoreanerna far verkligen otroligt illa men man kan knappast stå i Sveriges riksdag och kräva att de ska ”släppas ut från det land där de far otroligt illa” och få komma till Sverige.
Det finns en utlänningslag som reglerar frågor om olika typer av migration och medborgarskap. I den här riksdagsdebatten handlar det om asylsökande och då kan man inte som riksdagsledamot bortse från de lagar och konventioner som reglerar asylrätten. Att tala i riksdagen är inte detsamma som att delta i en politisk manifestation eller demonstration. Lagen säger att den som tagit sig till ett land utanför sitt hemland för att söka asyl ska få sin sak prövad. Migrationsverket – eller i förekommande fall en migrationsdomstol – avgör om en person anses ha behov av skydd enligt utlänningslagen i kombination med Dublin-förordningen och i enlighet med Schengenavtalet.
Lagen och förordningarna säger inte att Sverige är skyldigt att nästan hämta hit människor som enskilda riksdagsledamöter tycker synd om (och som det förstås också ofta är synd om på olika sätt). Det är inte på något sätt Sveriges sak att pröva eventuella asylskäl hos människor som redan befinner sig i andra säkra länder, till exempel i Tyskland eller Danmark. Vilket de människorna ju gör som nu stoppas från att komma till Sverige på grund av id-kontroller vid gränsen. Nog måste man i Centerpartiet känna till att asylrätten gäller även i dessa EU-länder? Liksom att det dessutom är så, att Sverige i många år har krävt att andra EU-länder ska ”ta sitt ansvar”?
De människor som Johanna Jönsson talar om i riksdagen kommer inte direkt till Sverige ”från krig och förföljelse”, de kommer allra oftast från/via Turkiet. Många har bott där i åratal och är redan skyddade. En del kommer från andra EU-länder där de inte sällan har uppehållstillstånd och därmed skydd. Många kommer från länder som Syrien, Irak, Afghanistan. Långtifrån alla har några som helst skyddsskäl, en del har det. Det finns ingen laglig rätt för någon från Afghanistan, Irak, Syrien etc, att emigrera från ett säkert land till ett annat säkert land och kalla det ”att söka asyl”. Man har rätt att invandra, men det är en helt annan sak. Invandring kräver att man har arbete och bostad och kan försörja sig själv.
Än en gång: Människor som flyr till Europa ska söka asyl i det första land de kommer till. De som söker ett bättre liv under falska förevändningar om att de söker asyl/skydd, ska få avslag på sina ansökningar och återvända till sina hemländer. Utlänningslagen ger inte rätt till invandring där det förväntas att svenska skattebetalare ska bekosta ”ett bättre liv”.
Dessutom säger Jönsson: ”Där vårt system, vårt Migrationsverk, våra domstolar bedömer att de här människorna inte kan vara kvar i Syrien, i Afghanistan, i Iran, dit vissa skickas tillbaka trots att de inte ens är därifrån och så vidare.” En lite svårbegriplig, motsägelsefull mening som jag inte kunnat lista ut vad den egentligen betyder. Men ”systemen”, det vill säga Migrationsverket och domstolarna (inte politiker), har att bedöma varje enskilt ärende gällande varje enskild individ som söker asyl i Sverige. Migrationsverket och domstolarna ska inte bedöma – det är inte deras sak – ”att de här människorna inte kan vara kvar i Syrien, i Afghanistan, i Iran”. De ska bedöma om individen ifråga har asyl- eller skyddsskäl enligt de kriterier som stadgas i utlänningslagen.
Johanna Jönsson säger också i riksdagen om ”de tusentals, tusentals, tusentals personer som nu kommer att hållas ute med de id-krav framförallt som ni ställer”. Men det är knappast Sveriges, eller svenska riksdagsledamöters sak, att föra talan för andra länders medborgare som inte är här och som inte har sökt skydd här. Människor har full rätt att söka asyl där de befinner sig: i Tyskland, i Österrike, i Danmark – i vilket EU-land som helst. Att Sverige ställer krav på att få veta vilka som vill in i landet när de tagit sig igenom hela Europa är inget konstigt och inget ondskefullt. Människor kan som sagt söka asyl i vilket av de länder som helst som de passerar i Europa och ska också göra det. Egentligen ska det göras i det första Schengenland de kommer till, även om det nu är så illa i Grekland att man har ansett att de som kommer dit ofta inte kan bli kvar där. Men i alla andra Schengenländer kan man söka asyl, enligt avtal i EU.
Johanna Jönsson säger: ”Att för att kunna försvara våra fyrkantiga, byråkratiska system så är man beredd att offra de här människorna”. Men hennes – och övriga riksdagsledamöters och regeringens – uppgift är faktiskt i första hand just att försvara Sveriges system och intressen, de egna medborgarnas väl och ve och inte ”offra dem”. Riksdagen är inte en plats för aktivism och egna tyckande och inlägg som låter som om de uttalats på en politisk barrikad där massorna ska eldas. Lite sans och balans i riksdagens kammare kan man förvänta sig.
Om inspelet från Centerpartiets sida är ämnat att väcka uppmärksamhet och samla stöd för öppna gränser och obegränsat ansvar för svenska skattebetalare att hysa och försörja tiotals, rentav hundratals miljoner människor i världen ”som nu inte överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa” så skulle, för att citera Johanna Jönsson själv: ”Lite ärlighet verkligen uppskattas.” Alltså säg det, då!