.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Så här kunde det ritas och berättas i gästböcker förr i tiden! De här åtta sidorna är gästboksanteckningar, tillika små konstverk av den finlandssvenske konstnären Nils ”Nisse” Wikberg, som var en mycket nära vän till mina morföräldrar, Dagmar och Frithjof Tawaststjerna, i vilkas gästbok han alltså har ritat och berättat. Om man klickar på dem ser man dem i större format.
Om Nisse Wikberg, farbor Nisse för mig ur Wikipedia (översatt från finska):
Nils Gustaf Waldemar Wikberg (5 oktober 1907 Viborg – 20 maj 1971) var en finländsk konstnär.
Wikberg studerade under Akseli Gallen-Kallelas ledning 1927–1931 samt i Paris, Académie Colaross 1928–1929. han assisterade Gallen-Kallella 1927–1928 med förarbetena till freskerna på Nationalmuseet. 1931 var Wikberg lärare i Viborgs konstvänners teckningsskola.
Under Vinterkriget, i februari 1940, togs Wikberg som krigsfånge av ryssarna. han kunde återvända i april samma år och skrev om sina upplevelser i boken Jag var krigsfånge. Wikberg berättar i sin bok om hur han misshandlades så svårt av ryssarna under förhören att han förlorade alla sina tänder. Ryssarna försökte också värva honom som spion.
Wikbergs föräldrar var hovrättsrådet Einar Gustaf Wikberg och Eva Lydia Sofia, född Walldén.
Alltså, här är en del av många fler av Nisses alster i Dagmars och Frittes gästbok från tiden 1 mars 1940 (74 år sedan!) till 26 november 1945.