Två dagar i Finland – jag är uppfriskad och glad, vilket jag alltid är när jag har varit kotimaassa (i hemlandet). Sällskapet var trevligt, resan förlöpte väl även om avresan skedde några timmar för tidigt och vädret i Helsingfors kännetecknades av regnstril och mörker.
Besök, lunch och två givande möten i Finlands riksdag. Gick en liten rundtur och passade på att föreviga UKK vars byst stod i den pampiga salen en trappa upp. UKK är alltså Urho Kaleva Kekkonen, Finlands karismatiska och långtida president under tiden 1 mars 1956 – 27 januari 1982, nästan 26 år. Rundvandring i riksdagen, alltså, vilken inkluderade besök på åhörarläktaren i plenisalen.
Och sedan ett mycket inspirerande och roligt möte med riksdagsledamoten Maria Guzenina-Richardson, en energisk och livfull kvinna med en annorlunda bakgrund och stark passion för vad hon gör. Mamma ryska, pappa finländare, våldsamma hemförhållanden, pappa försvann, fattigt hemma med ensamstående rysk mor, och mobbning i skolan gentemot ”ryssen”.
Men Maria tog revansch på allt och alla och gick sin egen väg varav en hel del kan läsas på hennes riksdagssajt. Hon var dessutom den första finländska kvinnan som blev vj på MTV, vilket gjorde henne känd och populär också i hemlandet och underlättade för henne att nå det mål hon nu nått; riksdagsledamot, 2: vice ordförande i socialdemokratiska partiet i Finland och ordförande för s-kvinnorna. Plus att hon sitter i viktiga utskott och är engagerad i en massa annat som bland annat Finska befolkningsförbundet.
Och: hennes enastående politiska karriär har gått fort och långt, fortare och längre än för de flesta andra, på bara fyra år! Det är möjligt i personvalets Finland, speciellt för den som är ambitiös och har en stark vilja. Maria Guzenina-Richardson är en mycket god representant för en yngre generation finländare: språkbegåvad förutom andra begåvningar, blandad bakgrund, långa utlandsvistelser och en brinnande känsla för sitt land och för vad man kan göra för sitt land, from all the right reasons!
Bussturen med Vesa i bussbolaget Grandells buss till det ensamma vindkraftverket – med några tillhörande kärnkraftverk – i Euraåminne var en resa lite i absurd Arto Paasilinna-stil blandad med djupa kunskaper och småroliga anekdoter och skämt. värd en helt egen bloggning! Och den kommer snart…
Att vi sedan fick vänta i nästan en timme på maten i Åbo innan vi flög hem (med 20 minuter försenat flyg) kunde man förlåta när man betänkte att restaurangen var full till ca 80 % och det bara fanns en enda kock…
Helhetsintrycket av resan, medresenärerna och allt vi hann var absolut toppen. Och bara att vara i Finland i två dagar var en klar 11:a på en skala 1 till 10.