Läs först den förklarande texten Ullenhag lyssnar men hör inte (15 juni 2012).
Läs därefter också Var fanns Somaliska Riksförbundet när Gun Holmertz mordhotades av en somalisk man? (6 juli 2012) om hur en medarbetare på Sveriges Radio och Sveriges Television – Janne Gunnarsson – av en annan anställd på SVT – Per Yng – läxades upp och tvingades krypa och lägga sig mer än platt för ett totalt harmlöst och dessutom sant påpekande på sin Facebook-sida. Måtte svenska folket inse att yttrandefrihet inte längre existerar i deras land och att mellanchefer inom Public Service tar sig rätten att kontrollera och fördöma vad anställda skriver och tycker. Att Janne Gunnarsson förödmjukade sig som han gjorde är oerhört obehagligt och synnerligen illavarslande för ett land som etiketterar sig som ”fritt” och ”demokratiskt”. Var fanns förresten facket när Gunnarsson åsiktsattackerades av sin överordnade?
En bloggläsare tipsade om denna debattartikel – Växjös flyktingmottagande – i Smålandsposten och påpekade att:
Bo Franks framtid inom M-toppen ser iskall ut, men han och kommunalrådet i Katrineholm, Göran Dahlström (S) som jag kan ju kanske bilda en klubb liten i framtiden. En klubb som kanske växer…
Bo Frank, moderat kommunalråd i Växjö, säger alltså som det är, inte som han borde säga. Med anledning av de stora kostnader som mottagandet av anhöriga till asylinvandrare säger han bland annat:
Men nu är jag den som har det yttersta ansvaret både för att Växjö ska vara välkomnande och för kommunens ekonomi.
Det är inte så att man precis är van vid att någon enskild politiker ställer sig upp och faktiskt tar ansvar! Den som gör det ska givetvis inte klandras eller ”hamna i kylan”, utan uppskattas för att han tar sitt uppdrag på allvar. Dock verkar Bo Frank inte ha tänkt igenom riktigt ordentligt vad han skriver när han framhåller att:
Och att regeringen måste betala de faktiska kostnaderna för kommunen.
Varken han – eller de flesta andra som skriver och talar om den stora invandringen och dess kostnader – verkar komma ihåg att det inte är ”kommunen”, ”staten” eller ”regeringen” som betalar och bekostar någonting utan att det är de, som arbetar och betalar bland världens högsta skatter, som är kommunen, staten och även regeringen! Här behövs en annan retorik så att man inte ger sken av att det finns olika penningkistor hos kommuner, staten och regeringen där det mirakulöst nog alltid ligger en massa gullpengar som kan delas ut lite hur som helst.
Det är dock inte en dag för sent att ansvarskännande politiker, som de två kommunalråden i Katrineholm resp Växjö, börjar tala klarspråk om de enorma kostnader och de mycket stora och långvariga problem som en exceptionellt stor asyl- och anhöriginvandring av de synnerligen svårintegrerade människor som är – eller påstås sig vara – från Somalia, innebär. Därmed inte sagt att enbart somalier är svåra att integrera eller ens att alla somalier är det – det finns stora problem också med andra asylinvandrargrupper och välfungerande integration bland samtliga. Men man ska inte sticka huvudet i sanden och låtsas som om det inte är ett faktum att Sverige i början av 90-talet ansågs ha tre så kallade utanförskapsområden, medan dessa områden idag, 20 år senare är hela 160… Och alla dessa områden bebos av en överväldigande majoritet asylinvandrare från länder och kulturer mycket fjärran från Sverige och de svenska dito. Det finns inget främlingsfientligt i att påpeka dessa fakta och vare sig Janne Gunnarsson, Göran Dahlström eller Bo Frank har överträtt några befogenheter när de uttalat sina åsikter!
Läs artikeln ”Allt fler får det allt sämre i utsatta bostadsområden” av Lars Leijonborg, Nyamko Sabuni och Mauricio Rojas på DN Debatt den 25 mars 2006. Några nya rapporter (de senaste sex åren, efter 2006) om dessa utanförskapsområden har jag inte kunnat hitta. Om någon känner till om det gjorts några sådana så meddela gärna via Info-sidan där det finns ett kontaktformulär här på bloggen!
Och läs de många gånger mycket skrämmande berättelser som miggorna förmedlat under många år, i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt. den som har läst boken kan aldrig påstå att ”det hade jag ingen aaaning om”!
OBS! För större bild, klicka bilden!