Snart går landet Megalomaniens medborgare till val. Allt tyder på att det kommer att bli en rysare. Opinionssiffrorna är så jämna så att ingen, inte ens sierskan Saida om hon ännu levde, skulle våga sig på att förutspå utgången.
Utan att ha insyn i hur det går till i vare sig det ena eller det andra lägret, kan man ändå med lite fantasi föreställa sig att det måste surra oavbrutet, från morgon till kväll. Att det måste förberedas, planeras, stötas och blötas på alla håll. Mest att planera har väl den sidan som inte kommit till makten mer än en mycket kort period under de senaste hundra åren: de blågröna i Sam-Laget. De rödgröna VSB:arna, de nuvarande och långvariga maktinnehavarna, vill naturligtvis inte tänka i förlorarbanor utan kör kanske lite gammaldags, hederlig strutstaktik kombinerat med glada men lite tafatta high fives som någon snappat upp att unga och ”dom” (=invandrarna) sysslar med. (VSB=Vi Som Bestämmer, som egentligen borde heta HSB men som man, för att det ska verka lite mer demokratiskt än det egentligen är, nu kallar ”VSB”).
Man kan fundera över hur väl förberedda Sam-Laget är på att ta över makten i Megalomanien. För nu är det lika stor chans/risk att det blir de som tar över som att VSB-pakten sitter kvar. Vet de ens hur det ser ut i maktens korridorer, i regeringskansliet (även kallat Blomsterdammen) och på UD? Har de begärt ut ritningar över lokalerna så att de kan planera vem som ska sitta var, utifall att? Troligen är ritningarna hemliga och Per Göransson torde inte släppa iväg dem ens om han har rätt att göra det. För så länge har han och hans Partiit haft regeringsmakten, att de vid det här laget ser allt som har med regerandet att göra som sitt. Det är deras Blomsterdamm, deras statsministerbostad Palatset (som de döpt om till Huset för att det ska låta lite folkligare) och alla andra maktlokaler där de, med folket stöd, ”boat in sig” i decennier är också deras. Hur det kommer att kännas om de tvingas ta sitt pick och pack och lämna allt detta, det kan man bara spekulera i. Men om det den 17 september är folkets vilja att det ska bli en förändring, då är det bara att packa och draga vidare, ut i den verkliga verkligheten för de flesta och till eget lyxboende på stor gård med vidsträckta ägor för dem som sett till att berika sig.
Om en dryg månad bestämmer megalomanerna hur de vill ha det och då får vi se om allt förblir vid det gamla eller om nya vindar blåser i alla de anrika maktlokalerna.