I verkligheten fungerar det absolut inte att man i Sverige – ett land vars elever redan nu ligger dåligt till i internationella kunskapsjämförelser – skulle avskaffa läxor i grundskolan. Man kan ju inte ytterligare försämra kunskapsförmedlingen och sänka kraven, då blir Sverige ännu mer av kunskaps-u-land än detredan är.

Man behöver bara lyssna på ungdomar som är födda och uppväxta i Sverige och inte har ett ordförråd på svenska så att de kan föra en normal konversation utan en massa "asså", "om man säger", "liksom", "typ". Som t.ex. en ung man i P1 Morgon, som under rubriken Politiker får underbetyg i förorten var inbjuden för att bl.a. prata om att "politikerna lyssnar inte på oss". En flicka var också med, hon hade ett lite mer varierat språk men hade kanske kunnat uttrycka sig ännu bättre och tydligare om hon fått mer stöd och det ställts högre krav än vad som kanske varit fallet. Båda ungdomarna var vakna och har säkert mycket att ge. De har också en hel del extra kunskap i form av en annan bakgrund och ett annat språk som de förhoppningsvis har lärt sig väldigt väl hemma. Men de måste lära sig svenska ordentligt om de ska kunna gå vidare i Sverige, sitt hemland.

Det bör ges mer ekonomiska och personella resurser till skolor som har urusla resultat och där barn går ut nian som "praktiska analfabeter" utan kunskaper att klara sig i samhället! Ge dem läxhjälp, ge dem goda lärare med extra höga löner (=hög status) och ställ extra höga krav på dessa lärare. Att barn födda i Sverige inte har ett fungerande språk är fullständigt oacceptabelt. Satsa mycket på dem men kräv också mycket av dem. Barn och unga vill veta att man bryr sig om dem och de är beredda att jobba hårt när de känner att det ställs krav och förväntas att de ska klara mer än vad de kanske själva tror att de klarar.

Läs förresten gärna vad den prisbelönta samhällsjournalisten och dokumentärfilmaren Nuri Kino skriver om läxläsning på sin blogg! Det han säger är viktigt!