Flyktingar uppger sig vara irakier för att få asyl är en rubrik på en artikel i Sydsvenskan den 16 november. Det som sägs i artikeln har jag och många med mig påpekat i mer än ett halvår och det gjorde också radions Kaliber i sina två program i serien "Det andra migrationsverket". Andra medier har, sakta men säkert, börjat vakna i den här frågan. De enda som inte vill vakna är de som har ansvaret för asylhanteringen! Kanske har de vaknat, men vänt sig om på andra sidan och somnat om. Eller också sitter de där med förvåningens finger i häpnadens mun och tittar storögt på när allt kollapsar, särskilt den så viktiga asylrätten, den som jag försvarar i alla lägen.
Men oavsett hur det är med vakenheten så är det i alla fall så att ingen – INGEN! – bland de ansvariga i regering och på Migrationsverket och hos Polisen kan säga: "Det hade jag ingen aaaning om!". För de vet – och de har vetat länge. Men 1) antingen förmår Sverige, till skillnad från andra EU-länder, inte hantera situationen eller 2) så vill man ha detta kaos och denna totala urholkning av asylrätten som uppstår när man inte har en aning om vem som är vem och varifrån alla som anländer till Sverige kommer. Jag gissar på det första alternativet. Sverige är en enorm koloss till samhällssystem där ingen har ansvar för någonting. I Sverige måste man t.ex. ringa till 21 olika polismyndigheter inom samma land för att får reda på hur många svenska pass som är på drift (250.000)! Sverige är ett land som är handlingsförlamat för att man tror/tycker att man måste ha konsensus om precis allt. Sverige är ett land där man sammanträder om och utreder allt till förbannelse medan det man sammanträder om och det man utreder faller samman runt omkring. Sverige är helt enkelt sönderdemokratiserat!
För att få reda på hur många finländska pass som är stulna eller förkomna i Finland (5.000), räckte det för mig med ett enda samtal! Det finländska samhällssystemet uppmanar självständigt tänkande och agerande och inte konsensus. Även underlydande i en organisation kan – och ska – fatta beslut i viktiga frågor och inte vänta på en "konsensusrunda". Hellre göra något med risk för att det kan bli fel men troligen blir rätt, än att inte göra något alls.
I Sverige vill Skånepolisen (alltså inte en samlad poliskår!) kunna spärra stulna pass! Men daah?! I Finland registreras förkomna pass genast och spärras dessutom över Schengens yttre gräns. Det är en absolut självklarhet i civiliserade länder. Dock alltså inte i Sverige. I Finland går det inte att få ut tre, sex, 12 nya pass när man påstår att man tappat eller blivit bestulen på sitt pass. Det blir polisundersökning eftersom man inser, till skillnad från i Sverige, att det med stor sannolikhet föreligger brott och bedrägeri bakom det hela – ingen normal människa tappar sex eller 12 pass! I Finland ses dessutom passet som en viktig värdehandling som ska förvaras som en sådan och därmed är det endast 5.000 pass som förkommer mot en kvarts miljon i Sverige. När det i Finland konstaterats att man försökt få ut pass på falska grunder så avslås ansökan om nytt pass. Man får alltså inget nytt pass. I Finland hade aldrig någonsin någon kunnat få ut sex eller 12 nya finländska pass! Finska poliser är inte korkade, de hade aldrig medverkat till att finländska pass kunde missbrukas så som man tillåter i Sverige.
Läs gärna artikeln i Sydsvenskan, lyssna på Kaliber (två program finns på nätet, det tredje sänds på söndag den 18 november kl 13.03) och läs mina bloggningar under Asyl&Migration i högerspalten.