En text i en serie texter som kommer att publiceras under den här vinjetten inför valet till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018. Texter tänkta att påminna om vad som hänt och inte hänt (!) sedan förra valet och valet därförinnan och ibland ännu tidigare. Om vad som hänt, vilka som sagt och gjort och tyckt vad och lite annat som kan vara bra att fundera på innan man går till valurnan.
Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln.
En svensk domstol ber EU om hjälp för att få veta hur en svensk lag, underkänd av experter i Sverige men inte prövad i högsta instans, ska tolkas. Har jag förstått det hela rätt? Varför? Sverigebilden blir bara svartare och svartare – en svart bild av ett land i rättsligt, kulturellt, moraliskt sönderfall.
Dessutom: I över 20 år har jag levt i tron att ett EU-land inte kan gå till EU-domstolen innan alla instanser i det egna landet har prövat ett fall enligt landets egna lagar. Och Migrationsöverdomstolen har ju inte prövat den så kallade gymnasielagen än. Kanske är det något som är annorlunda i det här fallet, något jag missat? Kanske går det ändå faktiskt att begära förhandsavgörande, så som sägs i artikeln? Men varför skulle EU-domstolen föregå den högsta instansen i Sverige, Migrationsöverdomstolens avgörande? Den har ju meddelat att den ska ta upp frågan. Obegripligt och åtminstone som jag ser det: pinsamt för den svenska regeringen och dess hänga på–partier Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Det vore intressant så här i valtider att få veta (skriv gärna och berätta!) hur personer som har politiska uppdrag på högre nivå som statsråd, riksdagsledamöter, partisekreterare, partiledare, kommun- och landstingspolitiker, reagerar på det som Dagens Juridik rapporterar om. Alltså att höra från dem som så ofta och så starkt talar om att andra politiker, främst i andra länder, ska ”ta sitt ansvar” och som de facto själva har makt, möjlighet och skyldighet att göra just det: ta ansvar.
Alldeles särskilt i valtider är människor intresserade av vad de politiker tycker som vill vinna röster och därmed få folkets förtroende att företräda det och som hoppas bli inröstade på olika poster i riksdag och kommuner.
Och det är valtider nu.
Tillägg den 6 augusti, mejl från en läsare:
Alla nationella domstolar kan begära ett förhandsavgörande, dvs alla instanser (art 267). I Sverige är det vanligare att de högre instanserna begär förhandsavgöranden, vilket skiljer oss från många andra EU-länder.
En begäran om förhandsavgörande innebär inte att EU-domstolen svarar på hur EU-rätten ska tolkas. Enligt artikeln ska Migrationsdomstolen ha ställt frågan om ”det sänkta beviskravet är förenligt med EU-rätten”. Det handlar alltså inte om att EU-domstolen ska tolka svensk lag.
Det är bra med alerta läsare och jag uppskattar att man hör av sig med påpekanden som tillför något, som till exempel detta. Tack till personen som skrev!
Kommentar: Jag anser ändå att man gott kunde ha inväntat Migrationsöverdomstolens beslut, men eftersom Sverige, som skribenten ovan påpekar, skiljer sig från många andra EU-länder, så är det kanske inte så konstigt att man agerar så här.