Läs först bland annat:
En migga: ‘Vi tvingas fatta beslut snabbt och våra misstankar och farhågor avfärdas med att vi utreder för mycket och den som utreder för mycket får ingen löneförhöjning.’ – 18 januari 2011

En migga: ”Det som sker på Migrationsverket nu är inget annat än vansinne och tanken på att det ska sprida sig till resten av statsförvaltningen gör mig rädd.” – 8 augusti 2011

Dessa bestämmelser har alltid funnits i utlänningslagen och borde inte föranleda något ”rättsligt ställningstagande”. Bestämmelserna – lagen! – ska givetvis alltid tillämpas när asylsökande påstår sig absolut inte kunna återvända till sitt hemland men ändå gladeligen reser dit så snart de lyckats tillskansa sig PUT! Det händer alltför sällan, berättar en del miggor här på bloggen, eftersom det tar för lång tid och Den Store Ledaren (Dan Eliasson, från oktober Sveriges högst betalda generaldirektör, nu på Försäkringskassan) sagt att det ska gå fort och att han aldrig kommer att säga något om asylsökande felaktigt beviljas PUT…

Nu finns i alla fall sedan någon månad ett ”rättsligt ställningstagande” (RCI 26/2011), som väl egentligen främst kan ses som en påminnelse till miggorna om vad lagen säger och att det är lagen (inte en generaldirektörs personliga åsikter…) som ska gälla på migrationsområdet, liksom på alla andra områden. Här följer några utdrag ur dokumentet:

Återkallelse av flyktingstatus
I 4 kap. utlänningslagen finns bestämmelser som reglerar när en utlänning upphör att vara flykting och när en flyktingstatusförklaring ska återkallas.

Enligt 4 kap. 5 § 1 utlänningslagen upphör en flykting att vara flykting om han eller hon av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare. I 5 b § första stycket samma kapitel anges att en flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting.

Återkallelsebestämmelsen är till sin lydelse tvingande.
———-
Migrationsöverdomstolen har i en dom den 13 juni 2011 (mål nr UM 5495- 10) uttalat sig angående förutsättningarna att återkalla flyktingstatus. I målet hade personen efter att ha fått flyktingstatusförklaring ansökt om och erhållit ett hemlandspass. Domstolen anförde bland annat följande.

NN:s förvärv av hemlandspass och användandet av detta har såvitt framkommit varit frivilligt och inte föranletts av att krav ställts från svenska myndigheters sida. Det kan vidare konstateras att giltighetstiden för hemlandspasset sträcker sig t.o.m. den 30 augusti 2016 och att NN inte, efter den resa han anskaffat passhandlingen för, har lämnat ifrån sig denna till Migrationsverket. Detta tyder på att NN inte velat avsluta relationen med hemlandet och att hans införskaffande av passet inte heller kan anses ha varit endast en enstaka och tillfällig kontakt med hans hemlands myndigheter.

Domstolen bedömde att de omständigheter som framkommit om NN:s handlande, i avsaknad av bevis på motsatsen, talade för att han haft för avsikt att på nytt använda sig av medborgarskapslandets skydd. Han hade därmed enligt 4 kap. 5 § 1 utlänningslagen upphört att vara flykting.

Den slutsats som kan dras av Migrationsöverdomstolens dom är således att det faktum att en flykting ansökt om och beviljats ett hemlandspass är en presumtion för att vederbörande på nytt har begagnat sig av hemlandets skydd och för att denna presumtion ska brytas måste denne/denna bevisa antingen att han/hon inte har haft en sådan avsikt eller att det föreligger exceptionella omständigheter.

Rättschefens bedömning
Den omständigheten att en utlänning vidhåller en begäran att få tillbaka sitt hemlandspass (av Migrationsverket, min anm), bör utgöra särskild anledning att initiera ett ärende om återkallelse av personens flyktingstatus. Agerandet är en presumtion för att vederbörande har för avsikt att på nytt använda sig att sitt hemlands skydd. Omständigheten bör således – för det fall presumtionen inte bryts – utgöra skäl att återkalla personens flyktingstatus. Utlänningen bör noggrant informeras om att hans eller hennes begäran om att få tillbaka sitt hemlandspass kan och bör leda till att Migrationsverket inleder ett ärende om återkallande av flyktingstatus för det fall begäran vidhålls.

Kommentar: Det finns en utlänningslag. Den ska följas. Det ska inte vara så att en generaldirektör vid Migrationsverket ska kunna stå över lagen och säga att han aldrig kommer att tillrättavisa någon för ett felaktigt beviljat PUT eller hitta på annat som inte har lagligt stöd. Och det ska inte vara så, som det har varit under Eliassons regim – vilket flera miggor vittnar om i otaliga inlägg här på bloggen – att miggorna tvingas bevilja PUT åt människor som inte styrkt vare sig identitet eller nationalitet och vilkas asylhistorier uppenbart inte är sanna, bara för att generaldirektören – utan stöd i utlänningslagen – anser att har det gått tre månader så ska man inte utreda längre utan i stället bevilja PUT.

Eliasson bär en stor del av skulden för hur det ser ut i Sverige idag och i framtiden. Han har inte förmått upprätthålla det som regering och riksdag bestämt, att Sverige ska ha en reglerad invandring och att invandringen ska regleras av utlänningslagen. Han har sett mellan fingrarna och tillåtit, i praktiken så gott som beordrat, att tusentals människor – som inte är de som de utgett sig för att vara och inte har lagliga skäl att få skydd i Sverige – har beviljats PUT. Med allt vad det innebär av livslång skattefinansierad försörjning, bostäder, skola, sjukvård etc. Och med allt vad det innebär av påfrestningar i samhället och med en ökande invandringskritisk hållning hos folket.

Kanske kan rättschefen Mikael Ribbenvik, som ju verkar vilja att lagen ska följas, nu få större gehör för den linjen, när Eliasson flyttat till Försäkringskassan med sin inställning om att lagen inte är lika viktig som att beslut fattas snabbt.

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.