Flyktingbarn dumpade i Uppsala lyder en rubrik i Svenska Dagbladet den 2 april. I artikeln berättas:
På kort tid har två pojkar från Afghanistan hittats övergivna i centrala Uppsala.
Vidare sägs att en utredning om misstänkt människosmuggling angående den första pojken har inletts och att:
Båda pojkarna tas omhand av socialtjänsten i kommunen och Migrationsverket kopplas senare in om de vill söka asyl.
Varför skriver man ”flyktingbarn”? Vad menas med ”flyktingbarn”? Det handlar ju om att två afghanska pojkar hittats i Uppsala. Varför skriver man då inte det?
Jag frågade två miggor vad de tror att det hela rör sig om. De svarade, varandra oberoende, ungefär så här:
Det kan handla om lite vad som helst. Men det är knappast fråga om afghanska mödrar i Iran som skickar sina tioåriga eller 14-åriga söner ensamma till Uppsala i Sverige. Om pojkarna verkligen är under 14 år så kan det mycket väl innebära att de är barn till familjer som har fått avslag på sina asylansökningar. Barn under 14 år daktas nämligen inte…
Så. Där får journalisterna (och även Polisen), som talar om ”flyktingbarn” något att fundera över, i stället för att enbart gå längs redan upptrampade stigar.