Klicka på text- och bildrutan för att läsa hela texten i Polistidningen.
Jag vet inte hur många gånger de senaste cirka 20 åren jag påpekat just detta, som nu Säkerhetspolisen också äntligen kommit fram till:
Dubbelt medborgarskap, familjeband till utlandet eller betydande ägarintressen i ett annat land. Det är exempel på omständigheter som ska vägas in i den sårbarhetsbedömning som görs när personer söker jobb i säkerhetskänsliga verksamheter.
Inte minst har jag framhållit detta när det gäller Migrationsverket*, där säkerhetskontroll och sårbarhetsbedömning av alla anställda, särskilt personer med dubbelt medborgarskap, borde ha varit en absolut självklarhet i decennier, men sådana kontroller och bedömningar inte gjorts/görs. Trots att Migrationsverket är den myndighet, tillsammans med Polisen och ”det militära”, där det är som allra viktigast att endast noggrant säkerhetskontrollerade personer, arbetar. För, som det sägs i artikeln:
Dubbelt medborgarskap är en viktig faktor att väga in vid säkerhetsprövning, enligt Säpo. Bland annat finns det ”länder med uttrycklig nationell lagstiftning som tvingar landets medborgare, oavsett var i världen de befinner sig, att samarbeta med hemlandets säkerhets- och underrättelsetjänster.
En annan problematik är att auktoritära stater kan sätta press på personer i Sverige genom att hota med repressalier mot familjemedlemmar i ursprungslandet. Det här är omständigheter som redan i dag ska vägas in vid säkerhetsprövning. Men Säpo upplever att arbetsgivare drar sig för att göra det, eftersom det kan framstå som diskriminerande att lyfta frågor om sårbarhet kopplad till utländsk bakgrund.
Den sista meningen i stycket är ett exempel på den svenska oviljan att se till sitt lands och sitt folks bästa. Det är märkligt att man ens kan tänka tanken att det skulle vara ”diskriminerande” att säkerhetskontrollera personer på för landets säkerhet känsliga poster. Det finns inget som helst diskriminerande i att besätta sådana poster med personer som inte riskerar att pressas av främmande makter, tvärtom. Det är en fråga om rikets säkerhet som regeringen är skyldig att ge högsta prioritet.
Ur Polistidningen:
Klicka på textrutan för att läsa hela dokumentet.
Korta utdrag ur Säkerhetspolisens hemställan om skärpta krav på underlag vid säkerhetsprövning:
Säkerhetspolisen hemställer att regeringen – genom följande förslag på tillägg i säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) – stärker regleringen om krav på utredning vid säkerhetsprövning samt tydliggör såväl att den som prövningen avser ansvarar för att underlaget är tillräckligt som att brister i utredningen utgör hinder mot godkänd säkerhetsprövning.
———-
Personalsäkerhet ska förebygga att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Den som genom anställning eller på annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska därför säkerhetsprövas. Prövningen syftar till att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas av säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Även sårbarheter i säkerhetshänseende ska bedömas.
Lojalitet, pålitlighet och sårbarhet är centrala begrepp i säkerhetsprövningen, som ska omfatta en grundutredning och, om anställningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass, även registerkontroll och i vissa fall särskild personutredning.
———-
Att personen har utländskt medborgarskap är en tydlig och viktig faktor att beakta vid säkerhetsprövningen. Eftersom en anställning i säkerhetsklass 1 och 2 i det allmännas verksamhet får innehas bara av den som är svensk medborgare, aktualiseras medborgarskapsfrågan i nu aktuellt avseende främst för personer med dubbla medborgarskap, alltså samtidigt medborgarskap i Sverige och i land som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.
I skrivelsen tas också upp exempel på hur andra nordiska länder ser på säkerhetsklassning av personer med annat medborgarskap än svenskt. Bland annat sägs följande om hur man ser på saken i Finland:
Den finska Skyddspolisen skriver i sin årsbok 2016 att dubbla medborgarskap kan utgöra ett hot mot den finska nationella säkerheten, eftersom stater kan använda sin nationella lagstiftning för att tvinga personer med ursprung i det egna landet att delta i underrättelseoperationer riktade mot Finland.
– I Finland har kraven vid säkerhetsprövning skärpts för att säkerställa lämpligheten hos kontrollerade personer som har anknytning till andra länder. Ett förbud mot dubbelt medborgarskap inom statlig sektor har övervägts men (ännu, min anm.) inte genomförts. När det gäller militär personal har dock ett tillägg gjorts i lagstiftningen som innebär att sådan personal inte får ha medborgarskap i ett land som kan äventyra Finlands säkerhet.
Och om hur man ser på saken i Norge:
Den norska säkerhetstjänsten PST uppgav år 2017 att främmande makts underrättelsetjänster försöker tvinga norrmän till samarbete, och att personer med dubbla medborgarskap eller med familj i det aktuella landet löper större risk att drabbas.
– I Norge trädde en ny säkerhetsskyddslagstiftning i kraft år 2019 med skärpt reglering avseende bakgrundskontroller vid säkerhetsprövning av personer med anknytning till andra länder. Lagstiftningen innebär sammanfattningsvis att det vid säkerhetsprövningen måste finnas underlag, registerutdrag eller uppgifter från andra tillförlitliga källor, tio år bakåt i tiden, för att den kontrollerade ska kunna godkännas. I den norska säkerhetsskyddslagen anges ett antal kriterier som gäller för säkerhetsprövningen, däribland personliga omständigheter som kan utgöra risk för att den kontrollerade kan bli pressad att handla i strid med nationella säkerhetsintressen, den kontrollerades anknytning till andra stater och bristande möjligheter att genomföra tillfredsställande bakgrundskontroll. Den norska regleringen innebär att personer med dubbelt medborgarskap eller personer som, oavsett medborgarskap, de senaste tio åren har haft hemvist utanför Norge, inte kommer att bli godkända vid säkerhetsprövning när det underlag som lagen kräver inte finns att tillgå.
Säpo menar helt korrekt och tämligen självklart att:
Som framgått är dubbelt medborgarskap inte den enda koppling till andra länder som måste bedömas vid säkerhetsprövningen. En annan faktor är familjeband till ”ursprungslandet”. Det finns länder som utnyttjar sådan anknytning för att sätta press på personer i Sverige att samarbeta. Auktoritära staters repressiva makt gör diasporan mycket sårbar för den typen av ageranden. Det kan vara fråga om såväl öppna som subtila hot. Flera fall som Säkerhetspolisen känner till berör personer som genom äktenskap eller samboförhållanden har släktingar i ett för Sverige antagonistiskt land. I dessa fall kan det uppstå enkonflikt mellan lojaliteten mot Sveriges säkerhet och partnerns familj utomlands.
Remiss av ”Säkerhetspolisens hemställan om skärpta krav på underlag vid säkerhetsprövning” skickades av den förra regeringen till så många som 35 olika instanser, vilket som ter sig som onödigt onödigt många. Svar inkom dessutom, också från instanser som inte fanns på regeringens remisslista, så att remissvaren till antalet blev hela 42. Remisstiden gick ut den 14 december 2022.
*Kuriöst: Migrationsverket fanns inte med på remisslistan…
Här följer korta utdrag ur några av remissvaren. Av flera svar framkommer tydligt att de inte har några synpunkter, vilket regeringen, som skickade ut Säpos hemställan, borde ha kunnat inse och därmed göra remisslistan betydligt kortare:
Arbetsdomstolen: ”Arbetsdomstolen har granskat förslaget till ändring i säkerhetsskyddsförordningen. Arbetsdomstolen har inga synpunkter på förslaget.”
Domstolsverket: ”Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som i någon större mån påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför inte något att invända mot förslaget.”
FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut: ”En säkerhetsprövning omfattar vanligen andra personliga förhållanden som är av stor betydelse. Dessa förhållanden har inte framhållits i förslaget till ändring i förordningen, exempelvis ekonomiska omständigheter och brottslighet. Av den anledningen borde ett övervägande göras om föreslagen ändring antingen ska kompletteras med övriga relevanta förhållanden, eller i stället regleras i tillsynsmyndigheternas föreskrifter.”
Försvarsmakten: ”Enligt det föreslagna andra stycket ska vidare en uppgift som lämnas under en säkerhetsprövning, oavsett om den härstammar från Sverige eller utlandet, kunna bedömas som tillförlitlig. Det framgår dock inte med tydlighet i hemställan vad som krävs för att en uppgift ska anses vara tillförlitlig. Denna otydlighet kan medföra att tillämpningen av bestämmelsen kommer att skilja sig åt.”
JK – Justitiekanslern: ”Justitiekanslern har inte några synpunkter på de förslag som läggs fram i hemställan och de överväganden som görs där.”
Kriminalvården: ”Kriminalvården är positiv till Säkerhetspolisens utgångspunkt att vilja stärka personalsäkerheten och tillstyrker förslagen i hemställan.
Säkerhetsprövningar som inte har positivt utfall kan också leda till att rekryteringsprocesser behöver tas om. Anställda med befintliga anställningar kan med förslagen också i större utsträckning bli underkända vid den löpande säkerhetsprövningen, vilken även den kommer ta mer personalresurser i anspråk.
LO: ”LO avstår från yttrande i ovan nämnd remiss.”
Länsstyrelsen i Norrbotten: ”Länsstyrelsen i Norrbottens län instämmer helt i Säkerhetspolisens förslag på tillägg i säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) om stärkt reglering gällande krav på utredning vid säkerhetsprövning. Att säkerhetsprövningen fungerar och genomförs på ett tillförlitligt sätt har betydelse för Sveriges säkerhet, inte minst med tanke på omvärldsläget. Det är av stor vikt att antagonister inte får del av uppgifter viktiga för Sveriges säkerhet och där spelar säkerhetsprövningen en central roll.
Länsstyrelsen i Skåne: ”Länsstyrelsen Skåne ställer sig bakom Säkerhetspolisens hemställan om skärpta krav på underlag vid säkerhetsprövning och de föreslagna tillägg till säkerhetsskyddsförordningen och Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1).
Svenska kraftnät: ”Svenska kraftnät välkomnar Säkerhetspolisens hemställan om skärpta krav vid säkerhetsprövning. Svenska kraftnät instämmer såväl i den problembeskrivning som framgår av Säkerhetspolisens hemställan som i uppfattningen att säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) behöver förtydligas. Svenska kraftnät anser dock att författningsförslagen bör justeras och att ändringarna bör kompletteras med ytterligare åtgärder för att omhänderta konsekvenser som annars kan träffa i synnerhet enskilda verksamhetsutövare.
Åklagarmyndigheten: ”Åklagarmyndigheten tillstyrker förslaget i huvudsak. Myndigheten vill göra följande tillägg avseende ekonomiska konsekvenser.
———-
Vi ser större inverkan än vad Säkerhetspolisen beskriver i sin hemställan. Där ibland den hantering som kan följa av att någon som redan är anställd eller på annat sätt deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten inte längre uppfyller kraven för en godkänd säkerhetsprövning.
Samtliga remissvar kan var och som är intresserad läsa i sin helhet på regeringens sajt.
Kommentar: Man får hoppas att kraven på säkerhetsprövning, som borde ha funnits på plats för länge sedan, införs skyndsamt.