Justitiedepartementet har beslutat om överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m. från den 1 september i år, och meddelar:
I propositionen 2012/13:151 föreslås att regeringens ärenden enligt 8 kap. 14 § utlänningslagen (2005:716) om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen. Förslaget är ett led i den allmänna strävan att flytta över sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande av regeringen till myndighetsnivå.
Förslaget innebär i huvudsak följande. En utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott ska kunna ansöka hos Migrationsverket om uppehållstillstånd eller om upphävande av utvisningsbeslutet. Om Migrationsverket finner att ansökan bör beviljas ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas. Om Migrationsverket kommer fram till att det inte finns skäl att bevilja ansökan ska den avslås. Migrationsverkets avslagsbeslut ska kunna överklagas till en migrationsdomstol. Migrationsdomstolens beslut ska kunna överklagas till Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd ska som regel krävas vid överklagande till Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ska kunna bevilja uppehålls- och arbetstillstånd och i vissa fall upphäva utvisningsbeslutet.
I propositionen föreslås vidare att regleringen i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. om s.k. automatiskt uppskov med verkställighet av fängelsestraff vid ansökan om nåd upphävs.
Det är inte svårt att förstå att regeringen vill slippa dessa ärenden som ofta torde uppta ganska mycket av regeringssammanträdena som hålls varje torsdag. Det kan röra sig om flera sådana här ärenden vid varje tillfälle. Vissa veckor (totalt 19 av årets 52) har inga ”nådeansökningar” behandlats, men övriga 43 veckor har inte sällan fyra, fem och sex sådana ansökningar hanterats av regeringen. Vecka 39 förra året togs, under ett sammanträde, beslut i hela tio sådana ärenden. När man tittar på regeringens ärendeförteckningar ser man att, förutom dessa ärenden där personer som begått brott och dömts till fängelse och utvisning, begär att utvisingsbesluten ska hävas, är det mängder av andra beslut som ska fattas under regeringens torsdagssammanträden. Att regeringen vill bli av med de allt fler ansökningarna är som sagt inte svårt att förstå. Dessutom ter det sig mer korrekt att dessa frågor hanteras i domstol, inte av regeringen. Det är domstolar som dömer till utvisning vid grova brott och de kan också hantera ”nådeansökningarna”. Vilket de nu ska börja göra från kommande höst om regeringen får som den vill.