Den finlandssvenska tankesmedjan Magmas rapport om Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser – med fokus på Svenskfinland kan vara av intresse att läsa också för människor i Sverige, även om förhållandena i de båda länderna är mycket olika. Rapporten presenteras bland annat så här, av Björn Sundell:
I samhällsdebatten ses invandringen ofta som en belastning. Invandrare tar lokalbefolkningens jobb och flyktingarna förorsakar sociala kostnader, hävdar de kritiska rösterna. Bland de negativa konsekvenserna här och på andra håll i Europa nämns ofta den sociala oron i invandrartäta områden och kulturkrockarna i mötet mellan egna och främmande traditioner. Svårigheterna skall inte underskattas, men en samhällsdiskussion som enbart fokuserar på problemen är inte konstruktiv. På individnivå liksom på kommunnivå finns det exempel på både lyckad och misslyckad integration.
———-
Saarelas utredning pekar på betydelsen av att invandrarna snabbt får en chans att ta sig fram på arbetsmarknaden – en snabb integration via arbete och utbildning ger bästa resultat. I praktiken är situationen långt ifrån idealisk. För det första är det ofta svårt för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. För det andra lyckas de som fått ett arbete sällan nå samma inkomstnivå som infödda finländare ens efter tio års vistelse i landet.Med fokus på Svenskfinland granskar Saarela hur olika kommuner har klarat integrationsprocessen. Få kommuner lyckas väl om man mäter sysselsättningsgraden bland immigranterna. Variationerna kommunerna emellan är dock oerhört stora. Närpes hör till dem som lyckats bäst, men också Hangö, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå, Väståboland, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Pedersöre, Vörå-Maxmo och landskapet Åland lyckas rätt väl.