Polisens Nationella Operativa Avdelning publicerade den 16 maj rapporten Lägesbild över sexuella ofredanden samt förslag till åtgärder som fokuserar på omfattningen och karaktären på anmälda sexuella ofredanden i olika miljöer. Polisen vill med hjälp av den ”kunna ta fram lämpliga strategier för att påverka gärningsmännens motivation* och möjligheter”. Som syfte med analysen anges:
Analysens syfte är att skapa underlag för polisiära åtgärder. Den fokuserar därför på omfattningen och karaktären på anmälda sexuella ofredanden i olika miljöer. Miljön för brottet har hög relevans för direkt respektive indirekt brottsförebyggande arbete och är avgörande för vem som har möjligheter att initiera åtgärder. Den har också stor betydelse för att lämpliga strategier för att påverka gärningsmännens motivation* och möjligheter ska kunna tas fram. Miljön har därför relevans för både polisens arbete med att förhindra och utreda brotten samt andra myndigheters metodutveckling beträffande risker för utsatthet. Följaktligen är miljön i fokus för den här kartläggningen.
Det är således inte gärningsmännen man fokuserar på och kartlägger, utan uttryckligen just miljöerna där sexuella ofredanden, trakasserier och våldtäkter begåtts.
I rapporten anges kort att i Tyskland, Frankrike, Norge och Finland beskrevs de flesta misstänkta som ”utländska män som agerade i grupp.” Att det framkommit att så varit fallet också i Sverige (Kungsträdgården, Kalmar) nämns också:
Ett fåtal misstänkta gärningsmän har identifierats. De som har identifierats är medborgare i Afghanistan, Eritrea och Somalia.
Men det konstateras också att samtliga utredningar i Stockholm och Kalmar från 2014 och 2015 har lagts ned på grund av svårigheter med identifiering eller bristande bevis…
Vidare i Polisens rapport:
De anmälningar som inkommit under 2015 och 2016 visade att flickor 14-15 år gamla varit mest utsatta. Angreppen har uppfattats olika beroende på tillvägagångssättet men det framgår av uppgifter i samtliga anmälningar att flera av de ofredade flickorna chockats till gråt och varit ” väldigt skakiga efter händelsen”. Av samtliga anmälningar förstås att angreppen varit mycket obehagliga. Särskilt chockerande och skrämmande var de angrepp som utförts i grupp där den utsatta flickan inte bara hållits fast och blivit ”tafsad på” utan där även försök att ta av kläderna påbörjats innan flickan fått hjälp.
Flertalet angrepp har skett av enskilda gärningsmän. I flertalet fall har ofredandet skett i trängsel, bakifrån genom att gärningsmannen fört in händerna innanför byxor eller under blus/tröja och dessutom kysst och hållit fast flickan. I kampen om att komma loss från fasthållning eller genom att angreppet skett bakifrån har det varit svårt att uppge utseende på gärningsmännen tillräckligt bra för att identifiera någon senare. Inte sällan har de ofredade flickorna stått i publiken vid en scen, varit i vimlet på väg till kamrater eller stående med en eller flera kamrater när de angripits.
De flesta sexualbrotten under 2015 har alltså begåtts mot flickor under 15 år (60 procent). Det yngsta offret var sex år gammalt. Exempel på ofredanden ges också i Polisens rapport:
En flicka på 17 år, vilken gick från ett köpcentrum, blev förföljd och stoppad av tre ”afrikanska killar” som angrep henne genom att klämma hennes rumpa så hårt att hennes byxor gick sönder.
———–
Vid ett överfall mot en 12-årig flicka uppgavs följande signalement: ”fyra män i 20-25 års ålder som såg ut att vara araber och talade utländska, möjligen arabiska dem emellan”. En förbipasserande ung man gick emellan och blev misshandlad.
———–
En flicka på 13 år som går i särskola blev närmad av ”4-5 utländska killar” som talade svenska med brytning. De tog på henne, en i taget ”på ställen som hon inte tyckte om, bland annat på hennes stjärt och på brösten.
I rapporten är det dock, som sagt, miljöerna där brotten begåtts och inte vilka som begår brotten, som kartläggs. Och då får vi veta att övergrepp där grupper av pojkar och män i åldrarna 14-16 och 25-30 omringat och ofredat unga flickor, skett på gator, vägar, cykelvägar och promenadstråk. I parker, på lekplatser, i skogspartier och på parkeringsplatser. Sexuella ofredanden och trakasserier har även begåtts på allmänna transportmedel och hållplatser, på caféer, restauranger, nöjesställen, festivaler. Och på badanläggningar, där Polisen anger att det i 80 procent av fallen rörde sig om gärningsmän av uppgiven eller fastställd utländsk härkomst. De flesta saknade svenskt personnummer och av anmälningarna framgick det att de var ”asylsökande pojkar”.
Vidare begicks sexuella övergrepp och ofredanden i butiker, varuhus och närliggande platser samt på skolor, fritids– och idrottsanläggningar. Och i portar, trappuppgångar, hissar och på vårdinrättningar.
När man läser Polisens uppräkning av var fickor och kvinnor (och i vissa fall även pojkar) tafsas på, ofredas, trakasseras och även våldtas så står det klart att det knappt finns ett enda ställe där de inte blir antastade. Alla tänkbara platser där de varit vana att kunna vistas utan rädsla för den här typen av ofredande, finns uppräknade som ställen där sexualbrott av olika variationer förekommit och förekommer.
Uppdraget från Rikspolischefen till Polisens Nationella Operativa Avdelning var alltså att kartlägga var brotten begås för att polisen, direkt och indirekt, ska kunna medverka till att förebygga brott. Men det behövs nog en lika noggrann och genomlysande rapport om vilka som utför dåden. Annars kan man ju knappast vare sig direkt eller indirekt förebygga brotten. För offren och för samhället är det förstås också av stor vikt att personer som utför de brottsliga handlingarna grips, döms och bestraffas. Också de som säger sig vara 14-16 år gamla. Oavsett etnicitet och bakgrund.
* Jag gissar att man från Polisens sida har skrivit fel här, att man inte menar ”motivation” utan ”motiv”.
© denna blogg.