I Göteborgs-Posten, i en lång artikel under rubriken Utredning fylld av rasism gav Lars Åberg sin syn på den här så omtvistade och utskällda utredningen – Integrationens svarta bok. Han skrev bland annat :
Som regeringens handplockade utredare har Masoud Kamali getts en speciell maktposition. I olika intervjuer har han ändå sagt sig vara sällsynt illa behandlad.
…………….
På SOU, Statens offentliga utredningar, bör man ställa höga trovärdighetskrav eftersom de är avsedda att vägleda politiska beslut. I den kamaliska utredningen blandas pamflettskrivande med snävt selektiv postmodernistisk och postkolonial teoriredovisning. På ett som man trodde otänkbart sätt använder Kamali sin ställning till att i SOU-tryck angripa namngivna meningsmotståndare; ett slags offentlig mobbning med regeringen som uppdragsgivare.
…………….
Några tusen kamaliska rapportsidor kan enkelt sammanfattas så här: människor som invandrar till Sverige flyttar inte från problem utan till dem. I DN 6 augusti 2006 hävdade Masoud Kamali följdriktigt att han som utredare i Sverige har blivit mer illa behandlad än när han under ett år torterades i ett fängelse i Iran.
Jag hoppas att den här så nagelfarna utredningen får till följd att man inser att det kanske inte ska pågå dyra och, i slutändan kanske ofta, meningslösa utredningar. Just nu pågår 200 regeringsutredningar samtidigt. Masoud Kamali behövde nio miljoner kronor för att producera sin rapport som knappast kommer att leda till någonting alls, men om man till exempel räknar med att utredarna i genomsnitt begär fem miljoner kronor per utredning så kostar de 200 utredningarna en miljard skattekronor. Vill folket verkligen lägga så mycket på utredningar som absolut inte alltid leder någon annanstans än till hyllor där de samlar damm
Utredningen, SOU 2006:79: Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och social sammanhållning kan läsas här.