Klicka på bilden för att komma till utredningen.
Justitiedepartementet:
Regeringen beslutade den 18 augusti 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för och lämna författningsförslag som innebär att omständigheter som hotar Sveriges säkerhet kan beaktas vid tillståndsprövningen för allmänna sammankomster och vid överväganden om att ställa in och upplösa allmänna sammankomster (dir. 2023:123).
Uppdraget omfattar att:
- analysera och beskriva vilka rättsliga möjligheter regeringsformen ger att beakta omständigheter som hotar Sveriges säkerhet vid tillståndsprövningen för allmänna sammankomster och när det gäller rätten att inställa och upplösa allmänna sammankomster,
- lämna förslag som innebär att Sveriges säkerhet kan beaktas vid bedömningen av om det finns skäl att vägra tillstånd till, meddela villkor för och ställa in eller upplösa allmänna sammankomster,
- analysera och beskriva vilka rättsliga möjligheter regeringsformen och EU-rätten ger att beakta medborgarskap vid tillståndsprövningen för allmänna sammankomster och, om det bedöms lämpligt, lämna förslag om detta,
- göra författningsförslagen tidsbegränsade och lämna förslag till en modell för att utvärdera dem, samt
- lämna förslag på hur sådan information om Sveriges säkerhet som är relevant för tillståndsprövningen och prövningen om att ställa in och upplösa allmänna sammankomster kan komma till Polismyndighetens kännedom.
Justitiedepartementet skrev, i samband med att utredningen publicerades den 5 juli 2024:
Under senare tid har Sveriges säkerhetspolitiska läge allvarligt försämrats. Det råder ett högt terrorhot mot Sverige och landet står i fokus för våldsbejakande extremism. Vissa företeelser i samband med demonstrationer har bidragit till detta. Hot mot Sverige som land, det svenska samhället i stort, svenska intressen utomlands och svenskar i utlandet har förekommit från en mängd aktörer efter vissa demonstrationer i Sverige. Dessa aktörer har utnyttjat händelser i Sverige som förevändning för att hetsa och bruka våld, bland annat genom att svenska beskickningar har attackerats. Flera av de demonstrationer som verkat hotdrivande mot Sverige har arrangerats av enskilda extremister och provokatörer som är utländska medborgare.
Regeringen beslutade den 18 augusti 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för och lämna författningsförslag som innebär att omständigheter som hotar Sveriges säkerhet kan beaktas vid tillståndsprövningen för allmänna sammankomster och vid överväganden om att ställa in och upplösa allmänna sammankomster (dir. 2023:123).
Kommentar: Med tanke på de allt märkligare uttryck som ”allmänna sammankomster” numera ofta tar sig uttryck (ockupation av universitetsmark, ockupation av och byggande av tältläger på allmän stadsmark, störande aktioner både utomhus och inne i privata butiker och i gallerior med mera), så är det hög tid att få till stånd nya, tydliga riktlinjer för vad som ska gälla. Det här har inte tidigare varit något större problem, man har sökt och fått tillstånd att demonstrera, manifestera, marschera under ett antal timmar eller någon dag på vissa, på förhand angivna platser. Det har mestadels förlöpt lugnt och sansat. Men särskilt det senaste året har demonstrationer och till och med ockupationer som saknat tillstånd, kunnat pågå. Förtydligande av riktlinjer i form av nya (tilläggs)bestämmelser ska göra slut på sådant och den tidigare rådande ordningen ska återställas och skärpas. Att man nu verkar förstå att demonstrationer, manifestationer, sammankomster som stör allmän ordning och tar i anspråk mark som ska vara tillgänglig för alla, inte kan få bli norm i Sverige, är en insikt som tyvärr har kommit lite väl sent.
Till slut några funderingar:
67 remissinstanser yttrade sig. Det är enligt min min åsikt ett oproportionerligt stort antal och jag har ofta undrat över varför man i Sverige behöver inhämta remissvar från dels så många instanser; dels så ofta från, som det kan upplevas, irrelevanta sådana. Bland dem som regeringen skickat utredningen på 582 sidor (!) till finns, för att ta några exempel:
Bygdegårdarnas Riksförbund, som helt korrekt skriver: ”Ytterst är dessa avvägningar av politisk natur och förbundet avstår därför från att göra en sådan mer specificerad bedömning.”
Journalistförbundet – varför tillfrågas det?
Ett antal kommuner – varför tillfrågas de? Men om nu kommunanställda anses behöva yttra sig, varför då inte alla kommuner utan bara vissa?
Riksidrottsförbundet – som svarar: ”RF har inte några särskilda synpunkter på utredningens förslag i sak. Merparten av idrottsrörelsens många evenemang i Sverige utgör offentliga tillställningar och omfattas därmed inte av de förslag om lämnas i utredningen.”
Sveriges ambassad i Haag – som svarar: ”Ambassaden Haag har inget att tillföra.”
Sveriges ambassad i Moskva – avstår från att yttra sig. Varför tillfrågades den överhuvudtaget?
Umeå universitet – som svarar: ”Efter hörande av Juridiska institutionen vill vi härmed meddela att vi inte har några synpunkter att redovisa gällande detta betänkande.”
Det är mycket personal och tid som går åt till att läsa, sätta sig in i och formulera svar på en utredning om 582 sidor. Tid som helt säkert skulle kunna användas till sådant som respektive instans som fått motta remissförfrågan kunde ha använt betydligt mer effektivt.