Klicka på textrutan för att läsa hela texten.
Följande meddelas den 25 oktober 2017 i ett pressmeddelande från Göteborgs kommun:
Social resursnämnd har beslutat att fördela 4.8 miljoner kronor av ett statligt kommunbidrag till organisationer inom civilsamhället för insatser för asylsökande som fyller 18 år. Insatserna ska bland annat gå till rådgivning och stöd, hjälp med mat, kläder och ett socialt sammanhang.
—————–
Nämnden ger Social resursförvaltnings direktör uppdraget att fördela de fyra miljoner kronorna som återstår, för att möjliggöra ytterligare insatser till gruppen asylsökande som fyller 18 år.Utbetalningen av de 4.8 miljonerna sker under förutsättning att det formella beslutet av det statliga kommunbidraget fattas av riksdagen den 20 november.
Klicka på textrutan för att läsa hela texten.
Följande meddelas den 25 oktober 2017 i ett pressmeddelande från Uppsala kommun:
Uppsala kommun ger Uppsala Stadsmission ett föreningsbidrag på 5,1 miljoner kronor för verksamheten Fadderhem i Uppsala. Den ska göra det möjligt för asylsökande ensamkommande ungdomar som blir 18 år att bo kvar i Uppsala till 30 juni 2018.
Uppsala Stadsmission har sökt och fått cirka 5,1 miljoner kronor i föreningsbidrag av kommunen för verksamheten Fadderhem i Uppsala.
– Tack vare ett fint samarbete med goda krafter i samhället kan vi nu göra Uppsala till en mer solidarisk kommun som ger asylsökande ensamkommande unga som känner sig hemma här möjlighet att bo kvar längre, säger Kjell Haglund (V), ordförande i socialnämnden.
Reflektioner
Hur kommer det sig att man i en del kommuner tar sig rätten att dela ut kommuninvånarnas pengar till ”organisationer inom civilsamhället” för dessa ändamål? Har kommuninvånarna ens tillfrågats? Och med vilka anser ordföranden i socialnämnden i Uppsala, Kjell Haglund (V), att han och övriga som fattar dessa beslut att de ska vara ”solidariska”? Med kommunens invånare, vilkas pengar de tar sig rätten att använda på detta sätt, eller med dem som sökt asyl och väntar på att få sina skäl prövade och under tiden är intagna i det system som gäller för asylsökande för vilket Migrationsverket får statliga medel?
Asylhanteringen är ju redan finansierad genom Migrationsverkets budget (som är nog så stor). Vilka lagar ämnar de frikostiga kommunansvariga stödja sig på om de börjar använda sina invånares skattemedel till mat, kläder och annat åt personer som söker asyl, det vill säga personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige, och är över 18 år? Är det i enlighet med principen ”likhet inför lagen” att ska det skapas specialregler för en viss, specifik grupp?
Asylsökande omfattas av utlänningslagen och av de regler som finns för asylsökande och de förmåner och rättigheter som har budgeterats av Migrationsverket och bekostas av statliga medel. Det är mycket svårt att förstå hur personer i ansvariga ställningar i vissa kommuner tänker. Här har två av dem tagits upp som exempel, det finns fler. Men det finns också många kommuner som följer gällande lagar och inte på ovan beskrivna sätt bidrar till att den oreda som redan råder på asylområdet blir ännu större och ännu mer kaotisk, rättsosäker, orättvis och godtycklig.
Kommunernas agerande urholkar asylsystemet och respekten för lagar och regler.
Läs också:
• Ska kommuner bryta mot bestämmelserna? – 19 september 2017
• Linköpings kommun använder 5 miljoner skattekronor till att fortsätta behandla 50 asylsökande som fyllt 18 år som minderåriga – 20 september 2017
• En socialtjänstanställd larmar: ”Nu börjar vi i kommunerna se resultat av det nya ersättningssystemet för ensamkommande minderåriga asylsökande på ett sätt som vi inte hade räknat med.” – 23 oktober 2017