Läs först Tre innehållsrika timmar den 17 januari 2008. Del 1.
Detta mejl kom från en person med nära inblick i asylprocessen. Jag har valt att inte ange var vederbörande bor för att personen ifråga inte ska riskera att råka illa ut:
Jag bor och arbetar som tolk i X-stad sedan 9 år. Jag träffar många asylsökande som är mycket rika i sitt hemland Irak. En del har företag som de styr härifrån och andra har fastigheter både i Irak, Egypten, Jordanien och Syrien. En del har hyresintäkter på 100.000 – 250.000 kr per månad och deras fastigheter ökar i värde hela tiden.
Dessa personer har arbetat och bott i Jordanien, Egypten och Syrien. De har feta bankkonton för läkarvård, uppehälle, skolor och annat där. Dessa personer har upptäckt Sverige som en stat som står för deras uppehälle och annat. De sparar sina pengar på bekostnad av vår skattepengar. De kan ofta lätt fixa ett Schengen-visum och resa fritt i hela EU av bekostnad av de verkligt utsatta och fattiga irakier som säljer sina sista ägodelar och betalar till 10.000 – 15.000 US dollar till smugglare och som sätter sina liv i fara på vägen hit.
De som är mest fattiga och hjälpbehövande och utsatta får ofta avslag på sina asylansökningar här. De har inte råd som rika att köpa information av bra advokater eller skaffa falska handlingar.
Kommentar: Jag har tagit upp det som den här mejlskrivaren berättar – både på bloggen och i andra sammanhang. Men ingen vill lyssna för i Sverige är det inte okej att visa fram sanningar om den inte överensstämmer med vad som anses vara politiskt korrekt. Och i Sverige vill man inte se asylsökande som annat än stackare som behöver tas om hand och som, per definition, alltid är fattiga. Trots att hundratals, kanske tusentals, bevis faktiskt finns för motsatsen. Människor är av någon anledning livrädda för att kallas ”främlingsfientliga”, vilket är ett effektivt vapen att ta till för att tysta dem som vill visa att asyleriet inte är ett rakt och enkelt område och att alla som kommer till Sverige inte är traumatiserade, utblottade och flyr från förtryck.
För undvikande av medvetna missförstånd: Givetvis kan även förmögna människor behöva söka skydd undan krig och förföljelse! De kan ha minst lika stort behov av temporärt eller permanent uppehållstillstånd som någon som är betydligt fattigare!
Men när det gäller människor som söker asyl i Sverige och som har stora förmögenheter och blomstrande företag så ska väl ändå inte svenska skattebetalare stå för deras försörjning? Inte står socialen eller någon annan instans för uppehälle för förmögna svenskar heller!!!
Migrationsverket ser mellan fingrarna med förmögna människor som sällan ens har skäl till uppehållstillstånd eftersom de lever och har blomstrande verksamheter i länder som Jordanien, Egypten och Syrien där inga sådana konflikter pågår som ger asylrätt i Sverige. Dessa människor försörjs av svenska skattebetalare och lyckas ofta få uppehållstillstånd.
Slutkommentar: Jag har sagt det otaliga gånger förut och jag säger det igen: Migrationsverkets asylhantering tycks ha havererat.