Det finns en ny, totalt onödig och – givetvis – skattefinansierad myndighet: Ojämställdhetsmyndigheten.

Egentligen har den inget ”o” i början, men i verkligheten är den bokstaven, om än osynlig i deras logo, den största av alla bokstäverna i namnet. Hur kunde man ens få igenom att skapa en sådan meningslös myndighet in the first place? Hur rimmar det med just jämställdhetsidealet som är nästan religiöst i Sverige? 

Klicka på textrutan för att läsa artikeln.

Så här skriver Jenny Sonesson den 13 november på GPs ledarsida, bland annat:

Personalen på den nya Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg plågas av ohälsa visar en intern kartläggning. Men det är inte bara det som väcker frågor. Ledningsgruppen består bara av kvinnor, alla avdelningschefer är kvinnor och generaldirektören är kvinna. Lek med tanken på hur reaktionerna skulle låta om endast män ledde Sveriges Jämställdhetsmyndighet.

I januari fick Sverige ännu en myndighet, denna gång med säte i Göteborg. Trots att den nya Jämställdhetsmyndigheten, som har drygt 60 anställda, varit i gång mindre än ett år är det en stor del av personalen som riskerar att bli utbrända avslöjar en intern kartläggning. Ekots Lördagsintervju tog nyligen upp undersökningen när Lena Ag, myndighetens generaldirektör sedan start, utfrågades.

Hon försäkrade att facket involverats för att vända den negativa utvecklingen. Men hur är det ens möjligt att 70 procent av personalen på en arbetsplats som bara existerat i tio månader uppger att de mår så dåligt att de befinner sig i riskzonen för ohälsa? Företagshälsovårdens kartläggning tyder på att över hälften av de anställda lider av sömnproblem och stress som kan leda till utmattning. Enligt undersökningen lär det också förekomma mobbning och trakasserier på den nya myndigheten i Angered.

Lyssna gärna på intervjun med generaldirektören för denna Kalle Anka-myndighet. Har ni gjort det och tagit del av skriverier och kommentarer hur det ser ut på denna myndighet så förstår ni varför jag kallar den så. Och försök också gärna förstå vad dessa meningar, sammansatta av diverse fluffiga ord, egentligen betyder. Inte undra på, reflekterar jag spontant, att man mår dåligt av att jobba på en låtsasmyndighet med bara kvinnor i ledningen och som chefer och med en så vag och meningslös ”programförklaring”! Layouten på deras hemsida, deprimerande svart/grå, kan ju inte heller precis göra de anställda glada att behöva se.

På sidan som heter Om myndigheten står:

Jämställdhetsmyndigheten, som inrättades 1 januari 2018, ska säkerställa att regeringens jämställdhetspolitiska prioriteringar får genomslag genom att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.

Vad betyder det? det finns ju redan reglerat att jämställdhet ska råda i Sverige, det gäller ju redan på alla myndigheter och i alla sammanhang. varför då en ytterligare myndighet som ska ”säkerställa att” och ”bidra till” att jämställdhetspolitiken genomförs effektivt? Det är helt ofattbart att ett 50-tal människor ska syssla med detta! Och dyrt för alla oss skattebetalare. Extra dyrt när 70 procent av de anställda redan efter tio månader mår så dåligt att de är i farozonen för att bli utbrända och/eller ”gå in i väggen” (eller det kanske är två beskrivningar av samma sak?).

Ett språkligt påpekande är att det på samma sida står:

Myndigheten leds av en generaldirektör som också är ordförande i det insynsråd som är kopplad till verksamheten.

Men ”ett insynsråd” = ”kopplat till”, inte ”kopplad till”.

I den fyrsidiga förordningen SFS 2017:937 med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten sägs i 5 § att:

Myndigheten ska tillämpa jämställdhetsintegrering genom att beakta de jämställdhetspolitiska målen och främja jämställdhet i alla delar av sin verksamhet.

Redan när det gäller ”främja jämställdhet i alla delar av sin verksamhet” så har den ju misslyckats kapitalt. Hur kommer den regering som någon gång i en oviss framtid ska styra Sverige att hantera detta faktum, kan man fråga sig.

I samma förordning anges också att myndigheten ska ”främja” ditten och datten. Ordet ”främja” finns angivet fyra gånger. Men vad betyder det? Konkret. Praktiskt. Vad betydde det när det skrevs i oktober 2017 och vad betyder det idag när 70 procent mår så fruktansvärt dåligt att det allt överskuggande som borde ”främjas” är deras hälsa? Alltså, ur texten:

Myndigheten ska främja ett systematiskt, sammanhållet och effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken på alla nivåer i samhället, såväl nationellt som regionalt och lokalt. 
Myndigheten ska
 främja samordningen av jämställdhetspolitiska insatser.
Myndigheten ska även främja utvecklingen av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för alla ändamål samt mot våld i samkönade relationer.
Myndigheten ska tillämpa jämställdhetsintegrering genom att beakta de jämställdhetspolitiska målen och främja jämställdhet i alla delar av sin verksamhet.

I förordningen finns också denna kaskad av ord som staplats efter varandra i en jättelång mening som är svårtydd gällande vad den betyder praktiskt och konkret:

Myndigheten ska inom ramen för sitt uppdrag, utöver att beakta maktordningar baserade på kön, även beakta maktordningar baserade på kategorier såsom social bakgrund, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, när det bidrar till bättre prioriteringar och större träffsäkerhet i utformningen av insatserna och genomförandet av jämställdhetspolitiken.

En hel del av vad den här myndigheten ska ha sysslat med sedan den började verka ska ha redovisats redan i år (se regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Jämställdhetsmyndigheten) och kan lätt följas upp hos regeringskansliet:

Moderna beredskapsjobb
Myndigheten ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Rapport om Länsstyrelsernas strategier för jämställdhetsintegrering
Myndigheten ska lämna en sammanfattande rapport av Länsstyrelsernas strategier för jämställdhetsintegrering för perioden 2018–2020. Uppdraget ska redovisas Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 april 2018.

Uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen
Myndigheten ska redovisa ett förslag till fördjupade uppföljningar av regeringens jämställdhetspolitik utifrån de jämställdhetspolitiska delmålen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 oktober 2018.

Uppdrag om sexuella trakasserier
Myndigheten ska inom ramen för arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen ska myndigheten samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier, barns och ungas situation ska särskilt belysas. Detta ska delredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet), senast den 30 oktober 2018.

Kommentar: Den här myndigheten behövs inte. Lägg ner den, frigör de skattemedel som den slukar, de behövs till faktiska åtgärder i samhället och inte till en massa sådant som redan hanteras av andra myndigheter. Och ge de 70 procent av personalen som mår så dåligt en chans att bli friska och må bra igen så att de kan jobba med något de trivs med på en mer meningsfull och jämställd arbetsplats än den här myndigheten.

Läs också:
•  Varannan har bevittnat trakasserier – GP 11 november 2018. Ur texten:

Av myndighetens 58 anställda var det 78 procent som svarade på enkäten där 49 procent uppger att de bevittnat mobbning och trakasserier av kollegor och 18 procent att de själva drabbats. En majoritet, 78 procent svarar nej på frågan om myndigheten har rutiner för att hantera mobbning på arbetsplatsen och 22 procent svarar ja.

Av svaren framgår också att nio av tio upplever stöd från kollegor medan bara sex av tio upplever stöd från sina chefer. Över var femte, 22 procent, uppger att de har samarbetssvårigheter med andra kollegor och sju procent att de har samarbetssvårigheter med närmsta chef.

•  Uppstartsproblem på jämställdhetens högkvarter – Dagens Samhälle 13 november 2018. Ur texten:

Om kvinnor fick styra skulle det bli fred på jorden, sägs det. Det tänker jag på när jag hör Ekots lördagsintervju med Lena Ag, generaldirektör för den relativt nya Jämställdhetsmyndigheten som grundades i januari i år och som har uppdraget att analysera jämställdhetsproblem och hjälpa andra myndigheter i jämställdhetsarbete
————-
Lena Ag målar upp kvinnors verklighet som ett enda långt lidande. Hon talar om det ”obetalda hemarbetet”, om att hon själv har tyckt att det var varit ”skämmigt” med mens och att hon har fått ”smussla” och att var tredje ung tjej blir sexuellt trakasserad på arbetsplatsen. Det vanliga: kvinnor som offer.

För mig som vanlig, heltidsarbetande kvinna, är det lite förnedrande att höra hur hela mitt kön degraderas – av någon som är generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

 

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.