Klicka på text- och bildrutan för att läsa hela artikeln.

 

 

För ganska precis ett år sedan, den 8 januari  2018, skrev jag en artikel i Dagens Samhälle som under flera dagar blev den mest lästa i hård konkurrens med många viktiga inlägg.

Samma sak – lång väntetid är inte asylgrundande – gäller fortfarande enligt lag, men helt uppenbart och ohöljt inte i praktiken i Sverige. Ur artikeln:

Att asylprocessen tar tid kan inte vara ett skäl att få uppehållstillstånd. Att värna asylrätten är att följa lagen och kommunicera den tydligt – inte att göra utlänningslagen till ett godtyckligt lapptäcke
—————–

Grunden för asylrätten är att den asylsökande har flykting- eller skyddsskäl. Utlänningslagen är stadfäst av regering och riksdag efter majoritetsbeslut. Alla partier, inte minst Nordmarks eget, anser att vi ska, som det ständigt upprepas: ”värna asylrätten”. Vilket också statsministern upprepade senast den 20 december 2017 i Aktuellt:

Ett nej är ett nej och ett ja är ett ja.

Klicka på textrutan för att lyssna på och läsa inslaget.

Oansvariga politiker har i mer än 15, 20 år sett mellan fingrarna med att människor som fått avslag på sina asylansökningar stannar kvar i landet. Det har gått så långt att allmänheten tror att alla som kommer hit har rätt att stanna också när de inte har det. Och blir upprörda när de hör de ofta tämligen ensidiga reportagen i bland annat Public Service, som den del av befolkningen som arbetar och betalar skatt nu måste bekosta. Som detta, om ”ensamkommande” (ett nytt substantiv i det svenska språket), i Ekot, Sveriges Radio idag:

Ensamkommande som blivit hemlösa utnyttjas som svart arbetskraft och tvingas många gånger att arbeta under slavliknande förhållanden, med mycket låg, eller ingen lön.

Och:

…andra har fått definitiva besked om utvisning men har inte lämnat Sverige.

Inte ett ord om att dessa personer de facto ju inte har fått asyl eller skydd i Sverige och därför redan borde ha lämnat Sverige! Ingen tvingar dem att arbeta under slavliknande förhållanden här, de har fått sin sak prövad enligt svensk lag och de har fått nej på begäran om att få stanna och ska därmed resa tillbaka. Med hela 30.000 svenska skattekronor i återvändandepenning på fickan, en stor summa i Afghanistan och Pakistan och Iran varifrån dessa ”ensamkommande”, till största delen män, kommer.

Den så kallade Nya Gymnasielagen har bidragit till att hålla många kvar, dinglande i hopp om att ändå få stanna här trots avsaknad av skäl att få göra det och avslag även på den ansökan. Denna lag som är ett extra påslag av vansinne har skapats av tidigare nämnda oansvariga politiker, i detta fall i Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Inte ett ord om den ytterst starkt kritiserade lagen heller, i Public Service. Ingen allsidig information, inget ifrågasättande av dessa ”ensamkommandes” egen skyldighet att lämna ett land de inte har rätt att befinna sig i.

I mängder av texter har jag försökt göra det som alltför många medier inte gjort: beskriva verkligheten och ge faktabaserad information och göra jämförelser med andra länder som Danmark, Norge och främst Finland som jag känner bäst till (och som man i Sverige aldrig refererar till…). Läs gärna tidigare texter som kan hittas via sökord som till exempel

ensamkommande
Afghanistan
gymnasielagen
Finland
Centerpartiet
lagrådet

med flera.

 

Till skillnad från Public Service så rullar inga skattekronor in till den här sajten. Om ni som läser och uppskattar texterna vill bidra med en redan beskattad slant så gör det gärna här: