Jag vet inte hur många år jag har varnat för detta, som sedan lång tid växt fram och som nu är en permanent verklighet. I Sverige! Det här är verklighet för massor av människor – särskilt kvinnor – som sökt sig hit och befunnits ha skyddsskäl, som velat komma in i det svenska samhället och som nu tvingas leva på det här sättet i det land de sökt skydd i!
Skäms, svenska skygglappsförsedda politiker, journalister, debattörer som vägrat lyssna på Nalin Pekgul och andra som under mycket lång tid och otaliga gånger berättat om detta förtryck, denna ”icke-svenska” miljö som frodas i de omkring 190 utanförskapsområden och de minst 55 ”no go”-zoner som tillåtits växa fram i Sverige! Ni kommer inte att lyssna på den här modiga kvinnan heller, Zeliha Daglig, som i Aftonbladet förtvivlat – och säkert efter lång tids vånda – skriver om hur hennes rättigheter begränsas och styrs i hennes bostadsområde: Jag kan inte längre vara mig själv här. Fundamentalismens skugga vilar allt tyngre över Husby.
Jag vill ha en fristad och jag vill kunna ta ett glas öl med mina vänner Lars, Hassan, Maria, Osman, Ayse och andra. Jag vill också kunna gå på pensionärsföreningen och lyssna på jazz och dansa twist. Jag vill odla grönsaker på min kolonilott i kortbyxor och umgås med mina vänner och gå på badhuset i bikini.
I mitt område vill jag slippa fördömande blickar av stirrande män. Jag vill ta hem vem jag vill men i dag kan jag inget då mina rättigheter begränsas och styrs i mitt bostadsområde. Alla dessa skäggiga ”skuggor” skrämmer mig.
———-
Vi är många kvinnor som är mycket oroliga över utvecklingen i Husby och hotet mot jämställdheten här. Är inte Husby en del av Sverige, gäller reglerna inte här? Jag orkar inte längre utan vill återigen söka asyl i mitt andra hemland Sverige.
När ska de rosafärgade floskelglasögonen hos en majoritet av politikerna, hela regeringen och en stor del av journalistkåren samt hos högljudda, men okunniga, debattörer, åka av? Genom att ni i decennier lagt ut dimridåer och flosklande och vinklat har beskrivit ”verkligheten”, har ni skadat ert eget land och bidragit till att slå sönder svenskarnas naturliga solidaritet och vilja att välkomna människor med behov av skydd.
När ska sanningssägande bli norm i Sverige?*
* Läs Anna Dahlbergs ledartext i Expressen den 30 maj 2015: I Sverige är vi rädda för sanningssägare.