Mycket kort om delar av Moderaternas stämma 19.10 2019
Alla medier rapporterar i parti och minut från Moderaternas stämma i Västerås. Det ska jag inte göra, bara föra fram några reflektioner och undringar. Den första undringen gäller:
Alltid med Sveriges bästa för ögonen.
Så sa Moderaternas partiordförande Ulf Kristersson i sitt tal på stämman.
Samma dag, på samma stämma, varnade före detta partiordförande Fredrik Reinfeldt för vad han benämnde ”enögd nationalism”. Alltså egentligen det helt motsatta mot vad nuvarande ledaren för partiet med kraft förde fram: ”Alltid med Sveriges bästa för ögonen”.
Undring: Varför Fredrik Reinfeldt överhuvudtaget var inbjuden till stämman är svårt att förstå. Det står givetvis Moderaterna fritt att bjuda in mannen som tyckte att alla skulle ”öppna sina hjärtan” när migranter i flera tusental om dagen vällde in över Sveriges gränser och vars eftermäle bland många är ganska negativt. Att han talar om ”enögd nationalism” går också på tvärs med vad partiordförande Ulf Kristersson säger. Och förresten: Nationalism är nationalism, den är varken enögd eller tvåögd, den bara är.
Att Fredrik Reinfeldt också passade på att göra reklam för sin kommande bok – tja, vad ska man säga om det? Ingenting egentligen, men det kan ändå konstateras att han gavs den här plattformen. Det där med ”enögd nationalism” som han varnade för på stämman, det verkar han tillskriva Donald Trump och nu varnar han för sådan i Sverige. Sverige som är ett land som i allra högsta grad tvärtom behöver börja känna samma sorts sunda nationalism som till exempel sina grannländer och börja inse att varje sund stat har som första och största uppdrag att i första hand se till sitt eget folks trygghet och säkerhet och sitt eget lands bästa.
Och vad mannen med det öppna hjärtat (?) menar med följande mening får klokare personer försöka uttolka och förklara, jag förstår det inte:
Idén om att individens frihet är det viktigaste värdet av alla är under attack från dem som sätter nationen främst.
Undring: Är det idén som är under attack? Så säger han. Men menar han att individens frihet är under attack? Och varifrån kommer attacken mot idén eller individen? Jag förstår inte alls vad han menar. Men det gör inget, egentligen, för vad han säger är inte viktigt.
Den tredje korta reflektionen/undringen gäller det som Ulf Kristersson citerade av en skribent i Expressen, Patrik Lundberg:
Att skolan, vars uppdrag är att utjämna skillnader och ge alla barn en ärlig chans i livet, att skolan misslyckas, det är så mörkt att svart är de ljusaste färgen.
Reflektion: Att han valde ett sådant citat om skolan och dess uppdrag gjorde mig en aning beklämd. Men så är jag ju från Finland där skolans grundläggande uppgift varit och är att förmedla kunskap och där föräldrarnas skyldigheter vad gäller uppfostran av sina barn kanske är lite mer framträdande. Där är i alla fall skolans främsta uppdrag att förmedla kunskap, att utbilda eleverna. Inte att ”utjämna skillnader” eller agera ställföreträdande uppfostrare eller ta på sig skulden för att alla barn och unga helt enkelt inte har förmåga, kapacitet eller ens vilja att klara det som krävs utan behöver extra hjälp och kanske borde gå ett extra år i skolan. Skillnader utjämnas på ett naturligt sätt om det är ordning och reda i klassrummen, vilket dessutom extra mycket gynnar dem som har svårare att hänga med än andra. Lärarna måste uppmuntras att vara auktoriteter (vilket inte är detsamma som att de skulle vara auktoritära) och, som i Finland, bestämma i sina klasser. De ska ha fullt stöd av skolledningen och samhället och inte riskera skadestånd eller i värsta fall avsked när de agerar mot elever som stör, förstör, hotar, slåss etc. Det sades inget i Ulf Kristerssons tal om just det att krav ska ställas på föräldrarna, att det är de som ska uppfostra sina barn och att de, föräldrarna tillsammans med sina barn, ska ställas till svars för de störningar och brott barnen begår i skolan. Skolan ska vara ett ställe där kunskap förmedlas, inte en uppfostringsanstalt med lärare som helt avväpnade och tandlösa ”uppfostrare”. Som dessutom riskerar att bli misshandlade av sina elever.
Lite statistik gav Ulf Kristersson också:
93 procent av elever i nian som har föräldrar med högskoleexamen går vidare till gymnasiet, 76 procent av eleverna vars föräldrar har gymnasieutbildning.
Hur många procent av eleverna med föräldrar som saknar gymnasieutbildning och föräldrar som saknar utbildning helt och hållet, som klarar att komma in på gymnasiet, nämndes inte.
Och längre in i talet sa Ulf Kristersson, klokt nog:
Jag tror på samling. Men det måste vara samling till politisk handling. Inget hokus pokus utan att man säger som det är och sen gör som man har sagt. Lite finskt, sådär: Snacka mindre och gör mer!
Reflektion: Ja, det har han helt rätt i och lite mer ”finskt” skulle sannerligen inte skada i det svenska samhället generellt – på de flesta områden.