Den 2 september 2012 skrev jag texten Snart slut på automatiska PUT för alla som säger sig vara från Somalia? Den 5 juli 2012 togs samma fråga upp – Statssekreterare Pål Lønseth, Norge: ”Vi ska bevilja dem som har behov av internationellt skydd asyl. Det är inte så, att alla som kommer från ett land som Somalia har behov av det. – om att det knappast längre fanns skäl för personer från Somalia att automatiskt beviljas PUT.
Idag, den 13 november 2012, bekräftar Migrationsverket i ett pressmeddelande att det nu
bedömer att situationen i södra och centrala Somalia inklusive Mogadishu inte lägre har karaktären av väpnad konflikt. Säkerhetsläget har blivit stabilare och de regelrätta striderna i landet har upphört.
Därmed upphör möjligheten för alla som kommer – eller de många som säger sig komma – från Somalia, att mer eller mindre automatiskt beviljas PUT. I stället kommer Migrationsverket att, som för alla andra asylsökande, göra individuella prövningar av eventuella asylskäl, och konstaterar:
Eftersom situationen i Somalia fortfarande är osäker med svåra motsättningar prövas varje enskilt ärende och som i alla ärenden som gäller behovet av internationellt skydd sker detta enligt en särskild ordning. Migrationsverket ska först pröva om den sökande är flykting, därefter om han eller hon är alternativt skyddsbehövande och först i tredje hand ska verket pröva om bestämmelsen om övrig skyddsbehövande kan tillämpas.
I sitt rättsliga ställningstagande angående karaktären av säkerhetsläget i Somalia skriver Migrationsverket bland annat:
Den förbättrade säkerhetssituationen i Somalia medger att det kan vara relevant, rimligt och möjligt med internflykt för vissa personer och till vissa delar av Somalia. I den individuella prövningen ingår att bedöma om internflykt är ett möjligt alternativ.
Här kan man läsa det rättsliga ställningstagandet RCI 27/2012 i sin helhet, där bland annat varje område beskrivs för sig (Mogadishu, Puntland, södra och centrala Somalia, Somaliland). Bland annat detta, som alltså varit känt i 1,5 år:
Europadomstolen fann redan i juni 2011 – när Al Shabaab hade kontroll över större delen av södra och centrala Somalia att det fanns delar av södra och centrala Somalia där en person inte riskerade att utsättas för en verklig risk för behandling som är förbjuden enligt artikel 3 i konventionen.
Migrationsverket:
Sammantaget gör Migrationsverket bedömningen att säkerhetsläget i Somaliland och Puntland – trots ovan angivna brister – inte kan bedömas utgöra svåra motsättningar.
För ensamkommande minderåriga gäller nu, enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande, det självklara. Att:
För ensamkommande barn som saknar individuella skyddsskäl skall normalt efterforskning / återföreningsarbete inledas.
Men också att:
Eftersom det dessutom saknas lämpliga institutioner som kan ta emot barn i merparten av Somalia torde det bara i undantagsfall vara möjligt att efterforska släktingar och arbeta för en återförening.
Dock innebär det faktum att man i första hand ska efterforska barns och ungas släktingar, att om dessa ger sig tillkänna efter att den unga har fått PUT, så bör detta PUT återkallas och den minderåriga återförenas med familjen i hemlandet. Det finns inte längre några skäl att bevilja PUT åt den minderårigas familj i Sverige.
Om framtida risker och handläggarnas och beslutsfattarnas uppgift, skriver Migrationsverket:
Somalia är alltjämt ett instabilt land med en mängd problem. Utvecklingen är dock svagt positiv och det allmänna säkerhetsläget har inte försämrats utan varit ganska stabilt under ett års tid.
Det är varje handläggares och beslutsfattares ansvar att inför varje beslut noga studera den aktuella information om säkerhetsläget i landet.
Det rättsliga ställningstagandet är 17 sidor långt och den som är intresserad av hur Migrationsverket ser på säkerhetsläget i Somalia och därmed på asylsökande därifrån, bör ta del av det i sin helhet och inte nöja sig med de kortare utdrag som finns i denna bloggning.