Migrationsverket i rättsligt ställningstagande om Irak: ”Konflikten präglas dock inte av sådant generellt och urskillningslöst våld att alla och envar har behov av skydd.”

Klicka på Migrationsverkets logo för att komma till hela texten i det rättsliga ställningstagandet.

Migrationsverket meddelar sitt nya ställningstagande rörande Irak.

Situationen i Irak har förändrats på flera sätt det senaste året, inte minst på grund av att IS förlorat all sin territoriella kontroll. Migrationsverket har därför gjort en ny bedömning av säkerhetsläget i landet.

Den så kallade Islamiska staten (IS) har inte längre territoriell kontroll i någon del av Irak. Säkerhetsläget har stadigt förbättrats den senaste tiden, men IS och andra jihadister utför dagligen attacker som har karaktären av väpnade konfrontationer.

Efter IS nederlag i Mosul och andra fästen finns det risk för etniska och religiösa spänningar i befriade områden när olika grupperingar och maktcentra försöker stärka sin makt och sitt inflytande. Detsamma gäller efter centralregeringens offensiv mot Kirkuk. Spänningen har dessutom ökat mellan de olika kurdiska ledarna.

Rättschefen Fredrik Beijer bedömer att det nu pågår inre väpnad konflikt i sex provinser i landet. Men:

Konflikten präglas dock inte av sådant generellt och urskillningslöst våld att alla och envar har behov av skydd. Här har det skett en förändring sedan föregående ställningstagande då rättschefen bedömde att alla och envar från tre av provinserna behövde skydd. Individuella prövningar ska göras i varje asylärende med hjälp av aktuell landinformation.

Enligt rättschefens bedömning råder det andra svåra motsättningar i Iraks nio sydliga provinser. Säkerhetsläget där är instabilt och det förkommer incidenter. Han bedömer att:

Situationen i de tre kurdiska provinserna (KRI) – Dohuk, Erbil och Suleymania – karaktäriseras varken av inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar. Situationen är dock skör efter folkomröstningen och den militära insatsen mot bland annat Kirkuk. De politiska spänningarna mellan de kurdiska falangerna samt mellan KRI och Bagdadregeringen kan påverka regionen och dess invånare, inklusive de många internflyktingar som lever där. Men säkerhetsläget bedöms som i huvudsak stabilt.

Vad gäller asylsökande som gjort sig skyldiga till krigsbrott och andra svåra brott anges att:

De är uteslutna från rätten till asyl enligt både nationella och internationella regler. I princip alla stridande parter i konflikten i Irak har gjort sig skyldiga till brott som kan göra att enskilda personer utesluts skydd. Därför måste detta utredas och bedömas i varje ärende.

Om statslösa palestinier som fått avslag på sina asylansökningar sägs att det kan vara svårt för dem att återvända till Irak. Men att:

Enligt den landinformation som Migrationsverket har tillgång till finns det dock i lagens mening inte något generellt praktiskt verkställighetshinder för denna grupp.

I det rättsliga ställningstagandet talas vidare om utsatta grupper och om de tre miljoner människor som är internflyktingar. hela texten kan som ovan angetts läsas direkt på Migrationsverkets sajt.

Under 2015 sökte 20.858 irakier asyl i Sverige. Sedan dess har antalet asylsökande från Irak minskat kraftigt till 2.758 år 2016 och 1.887 förra året.

Upplysning, vilket också Migrationsverket upplyser om i sitt rättsliga ställningstagande och vilket många inte verkar känna till:

Det handlar alltså, som här sägs, att göra en framåtsyftande bedömning, inte en bakåtsyftande dito. Det innebär att asyl- och skyddsskäl ska prövas så att man bedömer om det finns skäl att tro att det finns stark anledning att tro att den asylsökande kan ha behov av asyl eller skydd nu och framåt. Det handlar alltså inte – vilket alltför många, inklusive de asylsökande själva, tycks tro – om hur hemska saker han eventuellt har varit med om, vad hans familj har varit med om, vilka som har dödats och av vilka etc utan om vad han riskerar att utsättas för om hans ansökan om asyl/skydd avslås. Framåtsyftande, alltså.

Det är märkligt att efter så många år av mycket stor asylinvandring till Sverige, så många inte känner till denna grundregel! Inte heller journalister, trots att de i pratat rapporterat om detta område.

Så här lyder texten i utlänningslagens 4 kap. 1 §:

Med flykting avses i denna lag en utlänning som

– befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
– inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Til sist: jag försökte hitta det föregående rättsliga ställningstagandet gällande Irak, SR 28/2017, för att titta lite på hur stora förändringar i synen på säkerhetsläget som gjorts. Det gick inte att hitta; när jag försökte så kom denna skylt upp: