Några blogginlägg med relevans till arbetskraftsinvandring, som kan vara intressanta att läsa:
Nya påhitt och ännu rörigare på asyl- och invandringsområdet – 6 mars 2009
Skrämmande fakta ska också redovisas – 19 juli 2009
”EU:s framtid, enligt en del journalister, hänger på alla dessa identitetslösa personer” – 19 juli 2009
Moderaternas nya förslag på asylområdet är ”ojuridiskt” – 29 augusti 2009
Missförstånd? – 31 augusti 20019
”De här historierna blir allt vanligare” – 10 oktober 2010
Lagen om arbetskraftsinvandring som kom i december 2008 var välkommen Tanken var god: nu skulle människor också från länder utanför EU kunna invandra till Sverige i stället för att, som dittills, endast kunna komma hit som asylsökande. Men redan när lagen kom och hyllades, kunde den, som var det minsta förutseende, inse att det fanns (minst) tre problem:
1) de pyttelilla undantaget som gällde asylsökandes möjlighet att ”byta spår” skulle komma att utnyttjas på falska grunder. Vilket nu också visar sig ha skett.
2) det skulle kanske inte bli så många högutbildade som, i första hand, sökte sig hit, utan främst låg- och outbildade utbildade med släkt och vänner från asylländer som skulle komma att utnyttja dem ekonomiskt. Vilket nu också visar sig ha skett.
3) de, som en gång tagit sig hit skulle inte komma att efterleva lagen som säger, att om deras arbetsförhållande upphör så ska de lämna landet och återvända hem – logiskt nog eftersom de arbetskraftsinvandrade och därmed ska försörja sig själva och inte försörjas av skattebetalare i Sverige. Detta har också skett.
Samtliga dessa problem förutsåg och påpekade jag redan när lagen kom (Läs t.ex. I den nya lagens spår: skenarbeten från den 31 juli 2009!), och har bara väntat på när problemen ska bli synliga, vilket jag gissade skulle ske i början och mitten av år 2010. Nu är problemen ett faktum och också ”gammelmedia” har tagit upp dem. Några citat ur en artikel i Dagens Nyheter den 5 november, som bekräftar samtliga mina farhågor till punkt och pricka:
Många företagare, ofta själva med utländsk bakgrund, ägnar sig åt att sälja tillstånd, ibland utan att ens erbjuda något arbete.
Det är till 100 % vad jag påpekade skulle ske redan innan lagen trädde i kraft 2008! Ingen lyssnade, alla tyckte att lagen enbart var jättebra. Och lagen är bra, det är klart att det ska gå att arbetskraftsinvandra. Men nog borde man i Sverige ha haft – och ha – så pass öppna ögon och så pass mycket förstånd att man kunnat inse att kontrollerna och kraven borde vara betydligt hårdare och starkare, eftersom detta skulle komma att bli ett ganska självklart sätt för låg- och outbildade människor från de vanliga asylländerna att ta sig hit!
En svensk hemsida riktar sig till rysktalande i Sverige. här annonserar företag öppet om att de säljer till exempel åtta svenska arbetstillstånd. Det är pengar rakt ner i fickan på dem. varken Migrationsverket eller någon annan kollar ju vad som händer förrän om någon två år senare försöker förnya arbetstillståndet.
Exakt vad jag väntade skulle börja märkas drygt ett år efter att lagen trätt i kraft, eftersom den stadgar att man måste ha intyg på att man har arbete i minst ett år för att man ska få arbetstillstånd. Därefter ska intyget – och därmed arbetstillståndet – förnyas eller, om man inte längre har ett riktigt jobb så ska man lämna landet. Att dessa människor faktiskt skulle efterleva den svenska arbetskraftsinvandringslagen var det nog bara blåögda politiker som (kanske) trodde…
Många är beredda att betala för ett tillfälligt arbets- och uppehållstillstånd. Tillståndet ger möjlighet till svensk legitimation och bankkonto, till att köra bil, läsa sfi-svenska och få förstahandskontrakt på en lägenhet. Med tillståndet har de tre månader på sig att hitta en annan, vit arbetsgivare. Misslyckas de med de kan de stanna och jobba svart i två år.
Och följande klarsynta och verklighetsbaserade uttalande – som sår i skarp kontrast till politikernas verklighetsfrämmande åsikter – gör en polisintendent vid gränspolisen i artikeln i Dagens Nyheter:
Det finns företag som utnyttjar det faktum att vissa människor är så desperata att de är beredda att jobba 15 timmar om dygnet mer eller mindre gratis för att eventuellt fyra år senare få ett permanent uppehållstillstånd.
Precis så är det! Och så här:
Från ett och samma gatukök i Stockholm fick Hotell- och restaurangfacket under tre sommarmånader ta ställning till hela tio ansökningar. Gatuköket har idag bara tre anställda. Alla de tio tilltänkta nyanställningarna ska ”skala och hacka grönsaker”. Ett annat gatukök i Kista, helt utan anställda, inkom den 8 augusti med åtta ansökningar. Lika många kom från ett kafé i Kista med tre anställda.
Hur kom det sig att jag kunde se detta framför mig (och även varnade för det) för två år sedan, men inte de, som styr vårt land?
Nu ska statsminister Fredrik Reinfeldt åka ut i landet för att lyssna på människor och försöka utröna varför det var så många som i valet röstade på SD (fler än på V och KD!). Han kommer att få höra att ännu fler kommer att rösta på SD i nästa val. Han behöver ju bara titta på verkligheten, sanningen, fakta på asyl- och invandringsområdet så har han svaret. Hans parti – och alla de andra partierna – har misslyckats kapitalt. Att påpeka den sanningen gör ingen människa till vare sig främlingsfientlig eller rasist! Att förmodligen dubbelt så många vid nästa val kommer att rösta på SD gör inte dem heller till främlingsfientliga eller rasister utan med största sannolikhet är de ”bara” genomfrustrerade och rasande över hur fullständigt unikt illa Sverige hanterar dessa frågor i jämförelse med till exempel sina grannländer och andra EU-länder.
Min gissning idag, den 5 november 2010 (som jag ska ta fram efter nästa val) är, att år 2014 är SD Sveriges tredje största parti. Däri ligger inga värderingar åt något håll, bara en övertygelse om att det är dithän de andra partierna pushar folket.
Till slut: Vad hände förresten med detta EU-direktiv, som jag skrev om den 29 juni 2009 under rubriken Sanktioner mot arbetsgivare som anställer personer som vistas olagligt i EU? Har Sverige implementerat direktivet (vilket Sverige är skyldigt att göra) och hur ser man till att det efterlevs?