Klicka på textrutan för att läsa artikeln på finska.

Så här skriver Helsingin Sanomats korrespondent för Helsingin Sanomat, Jussi Sippola i Finlands och Nordens största dagstidning. OBS! De fem bilderna som iIllustrerar artikeln har inte tagits med här, men kan ses i artikeln på finska.

Texten har översatts till svenska och publiceras i sin helhet med tillstånd av Helsingin Sanomat. Jag ville publicera den på svenska för att jag tycker att den är väl värd att läsas också av svenskspråkiga som inte behärskar finska.

Extremiströrelserna vaknar nu ur sin sömn, säger finsk forskare som har intervjuat svenska IS-stridande

Hotet mot Sverige är akut, säger konfliktforskaren Marco Nilsson.

”Det är som om Sverige har fastnat i en tjock säkerhetspolitisk gröt där hotet från Ryssland, den pågående NATO-processen och möjligheten till en extremistisk islamistisk terrorattack har blandats ihop, beskriver Nilsson. ”Det finns så många hotbilder som tillsammans skapar problem för Sverige. Situationen är svår att hantera.”

Nilsson är konfliktforskare och har specialiserat sig på jihadism. Han är docent vid Jönköpings universitet och har som forskare till exempel intervjuat otaliga svenska jihadister och deras sympatisörer.

Nilsson är finländare, växte upp i Kyrkslätt och flyttade till Sverige för att studera på 1990-talet och har sedan dess bott där.

Som forskare har han en unik inblick i Sveriges situation eftersom han för samtal med svenskar som rör sig i jihadistkretsar. Dessa personer ger nu en ny sorts budskap.

Nilsson tolkar dessa budskap som att den våldsamma radikala islamismen som bubblar under ytan i Sverige har fått ny energi från koranbränningarna och desinformation som hävdar att den svenska staten förföljer muslimer. Detta ökar hotet om terrordåd och ökar sannolikheten för att nya personer radikaliseras.

”I jihadistkretsarna har det skapats en ny apokalyptisk berättelse. De radikala budskapen som nu sprids om koranbränningar och kidnappning av barn ger ny energi till kretsarna och vittnar om att striden fortsätter. Om någon nu skulle genomföra en terrorattack så skulle det ge ännu mer energi åt dessa grupper”, säger Nilsson.

Enligt Nilssons bedömning finns det i Sverige över 2.000 personer som har direkta kopplingar till jihadism. De personer som rör sig i salafistisk-jihadistiska kretsar stödjer jihadistkämpar, är potentiella stridande eller har själva deltagit i strider.

Salafism är en sunni-islamisk rörelse som företräder en konservativ och fundamentalistisk tolkning av islam.

I den arabisktalande världen sprids nu en bild av Sverige som ett land som tillåter och till och med uppmuntrar till koranbränningar och där socialtjänsten kidnappar muslimska barn från sina föräldrar för att göra dem kristna.

Påståenden om kidnappningar har spridits länge. Helsingin Sanomat skrev om ämnet till exempel i februari 2022, långt före Rysslands anfallskrig.

”Ryska aktörer har också deltagit i spridandet av dessa falska uppgifter”, säger Marco Nilsson. ”Ryssland utnyttjar krisen med koranbränningar så mycket de kan. Målet är att sprida bilden av att bara Ryssland bryr sig om muslimer, inte västländerna. Det är mycket viktigt för Ryssland att skapa goda relationer med den muslimska världen, även på grund av de ekonomiska sanktionerna”

Förra veckan höjde Säkerhetspolisen (Säpo) hotnivån för terrorism till nivån fyra på en femgradig skala. Senast hotnivån var på nivå fyra var under åren 2015-2016. Då uppmanade terrororganisationen ISIS till attacker i Europa.

I april 2017 inträffade en terrorattack i Stockholm. En man som hade svurit trohet till ISIS körde med lastbil in på den livliga Drottninggatan och dödade fem personer.

Extrem islamism jihadism blomstrade under 2010-talet.

I Syrien började inbördeskriget i mars 2011, vilket gav upphov till en narrativ som appellerade till många. Enligt detta narrativ skulle muslimer resa till Syrien för att skydda andra muslimer mot president Bashar al-Assads förtryck. Och många reste. Från Marco Nilssons hemstad Göteborg reste minst hundra svenska muslimer till striderna.

Ur kaoset framträdde jihadistgruppen ISIS, som tog kontroll över stora områden i Syrien och Irak. I juni 2014 grundade de en islamisk stat, ett kalifat, i Syrien. Det inledde en andra fas av narrativet: ISIS skulle gå från seger till seger mot världsherravälde, vilket skulle uppnås efter den stora domens strid. Världen skulle styras från kalifatet.

”ISIS var som ett fotbollslag på en vinnande streak som man ville heja på”, beskriver Nilsson.

Slutligen kollapsade narrativet när ISIS föll 2019. Kriget var förlorat.

Marco Nilsson följde händelserna via sina källor. Han fick den första jihadisten att gå med på en intervju år 2012, efter ett års letande. Under de följande åren intervjuade han flera svenskar som hade stridit i Syrien och deras närstående.

”Då kunde man intervjua aktiva jihadister eftersom svensk lag tillät att att man reste till Syrien, även om man stred för IS.”

Nilsson berättar att ibland flög jihadister från Syrien till Göteborg bara för att få sjukvård eller för att köpa utrustning till kriget. Sedan åkte de tillbaka. Sedan dess har Sverige stramat upp sina lagar för att förhindra sådan verksamhet. Under NATO-processen har Sverige också kriminaliserat deltagande i terroristorganisationer.

Baserat på sina studier skrev Nilsson boken ”Jihadism in Scandinavia: Motivations, Experiences, and Change”, som publicerades år 2022. Enligt honom gick vissa av de intervjuade med på att prata med honom eftersom de hade lämnat jihadismen och intervjuerna fungerade som en sorts terapi. Vissa hade aldrig talat om händelserna med någon annan.

En del av dem talade med forskaren i propagandasyfte. Jihadister sålde även videomaterial från striderna till svenska tidningar och skrattade senare åt att de hade fått bra verktyg för sin propaganda, berättar Nilsson.

”Tidningen betalade en donation eftersom de inte kunde betala direkt till individen. Ändå skrattade en person och berättade för mig att videorna var gratis rekryteringsmaterial.”

Efter kalifatets fall har jihadismen varit på nedgång, men de senaste händelserna har väckt gemenskapen.

”Dessa utvecklingar är mycket känslobaserade. Till exempel passar koranbränningar väl in i rekryteringsprocessen.”

ISIS var ursprungligen en del av terrorgruppen al-Qaida. Nu är det just al-Qaida som uppmanar till attacker mot Sverige och Danmark. Enligt Nilsson är själva organisationen numera ganska svag.

”Organisationen uppmanar till attacker, men det betyder inte att al-Qaida har lokala aktörer här, som kan utföra attacker. Organisationen hoppas på att ensamma vargar ska radikaliseras och få inspiration till attacker.”

Sverige befinner sig nu i en svår situation eftersom det är lätt att rikta hot mot landet, säger Nilsson.

”Det finns många invandrare i Sverige, så statistiskt sett ökar risken att personer kommer hit som för med sig konflikter från andra delar av världen.”

Salwan Momika, som nyligen bränt koraner, är till exempel en flykting från Irak till Sverige, vars uppehållstillståndsprocess är under behandling. Enligt SVT tog migrationsverket upp det år 2021 beviljade tillståndet för omprövning när bilder dök upp där Momika syntes beväpnad i Irak. Han påstås ha arbetat för en kristen milis i Irak och kämpat mot ISIS. Momika har förnekat att han tillhörde milisen och hävdar att han var politisk aktivist. Momika har berättat att han vill kritisera islam genom att bränna koraner och försvara yttrandefriheten. I motsats till detta har han dock också uttryckt önskan om att förbjuda koranen i Sverige.

Genom att bränna koraner har han försvagat Sveriges säkerhet.

”Sveriges lagstiftning gör det möjligt för en enda person att orsaka många problem för den svenska staten”, säger Nilsson.

I Sverige diskuteras nu mycket förhållandet mellan yttrandefrihet och nationell säkerhet. Regeringen vill inte ingripa i yttrandefriheten eller på något sätt förbjuda religionskritik, men den undersöker ändringar i ordningslagen för att förhindra bränning av koraner. Samtidigt försöker Sverige diplomatiskt ”tvätta” sitt rykte i muslimska länder, där felaktig information om Sverige sprids.

Konfliktforskaren Marco Nilsson bedömer att förhindrande av demonstrationer som syftar till att bränna koraner kan underlätta Sveriges situation.

”På diplomatins väg är det svårt att lyckas om koraner bränns om och om igen. Nu undersöker den svenska regeringen om demonstrationer kan förbjudas om de hotar Sveriges säkerhet genom att ändra i ordningslagen. Om en sådan förändring görs kommer det att ha en positiv effekt på händelseutvecklingen.”

Nilsson har bott i Sverige i årtionden och har sett att förändringar ofta går långsamt.

”När något är beslutat är det svårt att ändra. Tills det sedan kommer en stor kris och man inser att saker kunde ha gjorts på ett annat sätt redan tidigare.”

Klicka på biden för att se programmet.

Marco Nilsson bor i Göteborg, men kom till Stockholm för att medverka i SVT-programmet Utrikesbyrån. I programmet tar man upp aktuella internationella nyhetsämnen.

OBS! Copyright © Helsingin Sanomat.