Finland ska prioritera flyktingar som har lättare att integreras här.
Det säger inrikesminister Päivi Räsänen (KD), som ansvarar för migrationsfrågorna, i en intervju i Hufvudstadsbladet den 4 november.
Hon säger vidare:
Kvotflyktingsystemet är en ganska bra mätare för hur beredda vi finländare och kommuninvånare är att ta emot flyktingar. I kommunerna är det verkligen medborgarna som tar emot de här flyktingarna.
Största delen av kommunerna är inte redo att ta emot. Men man måste komma ihåg att det är en svår tid för kommunerna då ekonomin är trängd. Det här är ändå också en fråga om solidaritet, flyktingarna kommer från svårigheter av helt andra proportioner än dem finländarna möter i kommunerna.
Och flyktingar finns det av helt andra proportioner än den finländska flyktingkvoten. Det gäller alltså att prioritera då man väljer ut vilka som får komma till Finland. Linjen är att prioritera särskilt utsatta grupper, som barnfamiljer, ensamma kvinnor, ensamföräldrar med barn och sjuka.
För en vecka sedan hamnade Päivi Räsänen i rubrikerna efter att hon uttalat sig om hur prioriteringen av vilka kvotflyktingar som ska väljas ut och få komma till Finland, ska ske. Hon sa då i Sunnuntaisuomalainen att:
Finland ska prioritera lättintegrerade grupper, till exempel förföljda kristna och vietnameser.
I intervjun i Sunnuntaisuomalainen (här Karjalainen) kunde man läsa:
Suomeen ei haluta terroristeja eikä tahoja, jotka ovat sotatoimissa osapuolina. Tällaisissa sotaoloissa ei saa olla sinisilmäinen, Räsänen sanoo. Sisäministeri arvioi, että islamististen terroristiryhmien värväystoiminta on lisääntynyt myös Suomessa.
Översättning:
Till Finland vill vi inte ha terrorister eller personer som är parter i krig. I krigssituationer får man inte vara blåögd. Inrikesministern tror att terroristgruppers värvningsverksamhet har ökat också i Finland.
På frågan i Hufvudstadsbladet om inrikesministern menar att Finland ska prioritera till exempel kristna flyktingar, svarar hon:
Nej, religion är inte en urvalsgrund. Men Finland bestämmer själv hur vi gör urvalet. Och visst funderar vi i de här övervägandena över vilka som är sådana grupper som har lättare att integreras i Finland.
Utsikterna för integration är en aspekt, och den är viktig. Andra aspekter är utsatthet och säkerhet, att inte personer som är med i extrema rörelser eller part i kriget kommer med.
Jämför man med till exempel Sverige eller Italien är antalet asylsökande i Finland försumbart. Ändå skickar Finland tillbaka till exempel syrier till Italien med stöd av Dublinförordningen. Inrikesministern:
Fördelningen av flykting- och migrantströmmen har diskuterats mycket inom EU, och Dublinförordningen gäller. Det första EU-land som tar emot en asylsökande behandlar ansökan. Visst har Migrationsverket utrymme för egen bedömning. Men de följer ju också lagen och gemensamma spelregler.
Läs hela intervjun i Hufvudstadsbladet.